Det finns egentligen bara en... När klubben blöder. När laget står och darrar på tröskeln till en högst osäker vår. När supportrarna protesterar mot ledningen. När tränaren ser med sina ledsna hundögon o bara står där. När resten av supportrarna i vårt älskade hockeyområde enat sig om att han är slut, nog varit slut rätt länge, blivit trött, trög, småtjock och en parantes i den Röd-vita hockeyn...just då...dansar kaptenen in.
4-2 till Timrå IK mot FBK borta. Tack Timrå.
Det är så gigantiskt stort att Empire State Building vacklar i jämförelse.
Edit: Ser du TT, jag använde rätt tråd nu ;)
Redigerad kommentar