Den här dagen är än så länge som en bakterie i blodet.
Dagen är som en översadistisk general med sadistisk visselpipa halv fem på morgonen. Jag är yrvaken mitt på dagen.
Mår som en gammal vante. Ser ut som Christer Pettersson när han vaknade på varmluftsfläkten i Sollentuna Centrum, en kvart innan Systemet öppnar...
Försöker gå av mig en blå lördag som djupnar till svart.
Matchen börjar snart. Givetvis sker nedräkningen i romerska siffror.
Jag hoppas vi vinner. Vad jag..... hoppas.
Det vore som balsam för själen att få tyst på alla modoiter som redan ser sig som segrare. Finns det nån som kan höra min önskan o genomföra den?? Snälla.
I eftermiddag vill jag att ingen tikare viker ner sig på läktarna. Ikväll vill jag absolut inte höra den sämsta ramsan "Vi är timrå och vi ger aldrig upp". För när den sjungs ut så är matchen körd. Jag vill att vi inte släpper in något mål, för det värsta som finns är när bortfansen jublar rakt i ansiktet på en.
Det är f-n dags att börja spela riktig Timråhockey igen. Gå ut och kör över motståndarna första 10.
mikenomad: Är inte mer insatt i situationen mer än X och det ni skrivit här. Men saker och ting som inte händer i arenan ska man inte kunna bli straffad för.
Vad är de för jävla syn? Vilken som helt kan klicka hem andras souvenirer och ... | #Läs mer ·
· 
· 
