Men murrimurr så härligt det här var då! Nio raka jävla poäng! Man kan säga mycket om Timrå, men det här med att lägga sig och dö verkar inte riktigt vara melodin. Fan så imponerande! Helt plötsligt känns den där bannern här ovanför inte lika provocerande längre. Eller, jo på sätt och vis. V i ger upp betydligt lättare än laget...
Ja, det här trodde man ju inte när man satt och skräck-scoutade Växjö för ett par veckor sen. Och nej, ingenting är det minsta jävla trollfitteklart än. Men nog fan ser det lovande ut. Vi ställer en fråga, för att slänga sig med travspråk. Vad replikerar VF, Modo, AIK och SSK?
Och, det är fan sjukt när man jämför med förra säsongen. Man har hela tiden haft känslan av att det är betydligt brunare i år än då. Men, när man kollar tebaks noterar man att vi då, efter 48 spelade matcher, låg på 60 pinns. Hela 5 färre än i år. Sjukt!
Klart är i a f att laget förtjänar fet respekt för det man presterat den senaste tiden, med kniven så hårt pressad mot strupen att blodpärlorna sipprat fram. Enormt imponerande. Det kan fan gå, det här!
Nu är det perfekt tajming med FBK-matchen. En tumme med fru Fortuna där, eftersom laget skrinnar in för fulla läktare med tre boostande segrar i ryggen. Det finns således alla förutsättningar för en riktig holmgång.
Puh, jag är helt matt. Vågade i sista sekunden aldrig ta hem matchen. Fick plötsliga ryck i mitt högerknä, och tog det som ett tecken på att en ytterst förnedrande förlust var under uppsegling. I helvete det var! Även knän kan ha fel, tydligen.
Som sagt, hörrni. Visst fan är hockey en underbar sport! Nu kör vi!