Kattgubben: Det spelar ingen roll hur fjantig röst prästen har, jag skrattar fortfarande inte på en begravning. Och har jag inte mer vett i kroppen än att jag faktiskt gör det, då förväntar jag mig att bli misshandlad till oigenkännlighet.
Olle: Det går ju att använda skrattet som en ventil, ungefär som Blizzard beskrev. Sedan finns det de som garvar av skadeglädje. Men har man ett gigantiskt Timråhjärta ska väl inte det senare vara möjligt?
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· 
