Bakfull? Känns huvudet som ett nedpissat fågelbad? Själv går jag runt som en spattig knarkare.
Ikväll har jag inte möjlighet att följa den hemska och vackra, den hemskt vackra avgörande sista omgången på plats annat än på TV.
Hockey är som kärlek. Den kan vara söndrande, skoningslös, våldsam och fullständigt barbarisk. Den lockar fram stenåldersgrobianen hos många män. Den kan leda till hat och förnedring. Liksom kärleken kan den bygga trappor rakt ner i underjorden och utan att man fattar hur det gick till så är man plötsligt i källaren med en förtvivlad sorg o ilska, som var kärlek en gång.
Men Hockey kan också vara som kärlek när den är som allra bäst och vackrast, när den bygger stegar mot himlen, när den rör vid oss med en lätt, sval hand och gör oss till bättre människor, värdigare, vänligare, hederligare och vackrare människor. Hockeyn kan vara det där sagolika ögonkastet som sätter hela din kropp i brand. I dag är en dag för Hockeyn att vara så god och bra som den kan vara i sina bästa stunder, nämligen att Timrå IK fixar det hela med tur o skicklighet.
Låt oss hoppas att matchen idag blir en mötesplats, en tältstad för sorgsna själar, mitt i sorgen, och att den sorgen övergår till en ljus låga som börjar brinna starkt igen.
Jokela har defensiven som sitt adelsmärke och en given pjäs i boxplay
"Det är en klassback med landslagsrutin som kommer tillföra mycket till vårt lag
Jaaaaaa, fast näe