Timrå IK

DJ Hemp: Draqons leker ju basket. Här snackar vi den bästa sporten i världen, den enda som betyder någonting - Ishockey.

Våra "meningslösa" kvartsfinaler tar föreningen framåt. Det kommer förhoppningsvis en dag då vi kan fira framgångar också. Det krävs fundamentala förändringar på organisationsnivå och en hel del sportsligt flax (slippa skador, värvningar som slår väl ut osv.) för att nå dit men chansen finns.

Olle:

Du är så förbannat kategorisk. Släpp det där. Vad sporter anbelangar ligger ishockey högt upp även för mig men du dömer ju ut alla andra idrotter totalt. Det känns oseriöst och detta håller fan inte i rätten.

Jag har varit med om jobbiga degraderingar med Timrå IK såväl 1978 som 1982. Det var fan inte roligt. Sedan dröjde det typ två decennier innan vi kunde börja snacka igen. Våren 2000 blev ett enda disco.

Nu är vi på dekis igen. Det blev inget SM-guld den här gången heller. Jag är besviken. Ifrågasätter meningen av att befinna sig i elitserien som ett av få lag som aldrig har vunnit. Det känns förjävligt. Men nu tycks det vara vår tur att stiga ner i kvalserien. Hur man än vänder och vrider på det hela kan jag inte se gårdagens förlust som särskilt orättvis. Vi hade chansen men tog den inte. SSK var bättre, ville mer och vann rättvist.

Jag valde därefter att gå emot strömmen här på HS, lyssnade på skön musik och lite annat. Blev därför hatad. Frågan är dock vem som egentligen visade flest sundhetstecken? Jag mådde apa när matchen förlorades men vägrade att gå under av denna anledning.

Allsvenskan behöver inte vara helvetet på jorden och vi är inte ens där ännu...