Olle: Nja, nu ska vi inte överdriva den karga ekonomiska öken Timrå vandrar i. Det man framförallt måste göra är att a) mätta munnen efter matsäcken och b) sluta betala dyrt för skit. Klondike-rushen är slut vad gäller Elitserien. Dreambox och PPV killed the arena-star.
Om Timrå byggt nytt och dyrt i Timrå för sisådär fem år sen hade man legat än skrynkligare till idag. Nu har vi en sunkarena, men en sunkarena med låga lån och liten räntechocksdödspotential. Vi k a n budgetera för ett lägre publiksnitt, och ändå få plus och minus att gå ihop.
Vill vi ta SM-guld - och det vill vi - är dock en arena i Sundsvall det på pappret bästa dragget för att korta avståndet dit. Men: det är kanske inte det primära lyxproblemet för tillfället. Snarare handlar det om att bygga om och bygga rätt, så att vi får ett stabilt elitserielag, som spelar en hockey vi känner igen och vill se.
Och här kommer vi tillbaka till a och b ovan. Från säsongen 07/08 ungefär och framåt började Timrå bygga lag för SM-guld. HV-light-kopior, med fler feta namn än tidigare, tänkt att skapa bredd och djup. Vilket det hade gjort, om nu inte spelarna visat sig gå sönder hela tiden. Någon form av ekonomisk doping var dock inblandat. Eftersom vi gillar rykten härinne och gärna håller dom för sanning, kör jag stenhårt på det som mina fåglar kvittrat om, nämligen att man med stor kreativitet i signing-bonusar och kontraktsutformning lyckades boosta laget under två säsonger med kalkylerade risker för att nå stor sportslig framgång (final och guld).
Det lyckades som bekant inte. Den kalkylerade risken besannades, och istället för positiva ekonomiska synergieffekter (som ytterligare skulle stärka Timrås position vad gäller behovet av en ny arena i Sundsvall) knaprade man ner hela överskottskapitalet. Nubben försvann, och andan gick ur föreningen som undrade: vad fan gör vi nu då?
Entré Linkan, och med honom en kapitalförstöring utan dess like. Nej, han var inte mannen med värvarpenna av guld, en sådan som skulle kunnat vända upp skutan igen. Istället har det satts samman lag utan någon bärande idé, med helt osynkade tränare och extremt futtig BFTB-faktor.
Avgå alla!!1, skriker vi. Men: istället, genidrag Timrå. In med mannen som var med sist det begav sig, under boost-tiden. Behåll allt, men låt oss se om h a n har någon Mojo. Det gick ju riktigt bra där under många år. Kommer ni ihåg 2002-2004? Jävlar vilken utväxling vi fick på dom där inte alls särskilt dyra finnarna! Och dom senare guldkornen och tvåstegsraketerna: Regin, Strålman! Två år för i princip ingenting - se och lära första, explodera i utveckling och leverera år 2. Kan du göra det igen, Nubbs?
Ok, där vek jag ut igen. Men, faktiskt: Timrå kan göra mer än 'bara överleva' genom att använda sina medel på ett bra och genomtänkt sätt. Vi behöver inte kopiera AIK. Been there, done that. Även om vi i högre grad förlitade oss på finnar än stockholmare. Låt oss se vad Timrå har för plan. Om man nu kommer att arbeta fram någon. Risken, som ökar på min magsurhet, är att man som sagt nöjer sig med att ta in Nubben.
Vilken hockey vill Rolandz spela? Har dom några idéer och verktyg hur man får ihop ett presterande brunkarlag, utan att ha ett självspelande FBK-material? Hur ska det se ut? Vilka spelartyper behöver man? Osv. I min värld har frågetecknen bara blivit fler sen i går. Och det gillas icke.
Gooode: jag skulle säga att några av anledningarna är:
1) vi har en alldeles för dålig gameplan. Vi forecheckar inte alls intensivt, backarna släpper blå, vi bygger anfallsspelet på att dumpa puck. 2) JJ hade en usel kväll. Trist, men sånt ... | #Läs mer ·
Klondike-rushen är slut vad gäller Elitserien. Dreambox och PPV killed the arena-star.
Om Timrå byggt nytt och dyrt i Timrå för sisådär fem år sen hade man legat än skrynkligare till idag. Nu har vi en sunkarena, men en sunkarena med låga lån och liten räntechocksdödspotential. Vi k a n budgetera för ett lägre publiksnitt, och ändå få plus och minus att gå ihop.
Vill vi ta SM-guld - och det vill vi - är dock en arena i Sundsvall det på pappret bästa dragget för att korta avståndet dit. Men: det är kanske inte det primära lyxproblemet för tillfället. Snarare handlar det om att bygga om och bygga rätt, så att vi får ett stabilt elitserielag, som spelar en hockey vi känner igen och vill se.
Och här kommer vi tillbaka till a och b ovan. Från säsongen 07/08 ungefär och framåt började Timrå bygga lag för SM-guld. HV-light-kopior, med fler feta namn än tidigare, tänkt att skapa bredd och djup. Vilket det hade gjort, om nu inte spelarna visat sig gå sönder hela tiden.
Någon form av ekonomisk doping var dock inblandat. Eftersom vi gillar rykten härinne och gärna håller dom för sanning, kör jag stenhårt på det som mina fåglar kvittrat om, nämligen att man med stor kreativitet i signing-bonusar och kontraktsutformning lyckades boosta laget under två säsonger med kalkylerade risker för att nå stor sportslig framgång (final och guld).
Det lyckades som bekant inte. Den kalkylerade risken besannades, och istället för positiva ekonomiska synergieffekter (som ytterligare skulle stärka Timrås position vad gäller behovet av en ny arena i Sundsvall) knaprade man ner hela överskottskapitalet.
Nubben försvann, och andan gick ur föreningen som undrade: vad fan gör vi nu då?
Entré Linkan, och med honom en kapitalförstöring utan dess like. Nej, han var inte mannen med värvarpenna av guld, en sådan som skulle kunnat vända upp skutan igen. Istället har det satts samman lag utan någon bärande idé, med helt osynkade tränare och extremt futtig BFTB-faktor.
Avgå alla!!1, skriker vi. Men: istället, genidrag Timrå. In med mannen som var med sist det begav sig, under boost-tiden. Behåll allt, men låt oss se om h a n har någon Mojo. Det gick ju riktigt bra där under många år. Kommer ni ihåg 2002-2004? Jävlar vilken utväxling vi fick på dom där inte alls särskilt dyra finnarna! Och dom senare guldkornen och tvåstegsraketerna: Regin, Strålman! Två år för i princip ingenting - se och lära första, explodera i utveckling och leverera år 2. Kan du göra det igen, Nubbs?
Ok, där vek jag ut igen. Men, faktiskt: Timrå kan göra mer än 'bara överleva' genom att använda sina medel på ett bra och genomtänkt sätt. Vi behöver inte kopiera AIK. Been there, done that. Även om vi i högre grad förlitade oss på finnar än stockholmare. Låt oss se vad Timrå har för plan. Om man nu kommer att arbeta fram någon. Risken, som ökar på min magsurhet, är att man som sagt nöjer sig med att ta in Nubben.
Vilken hockey vill Rolandz spela? Har dom några idéer och verktyg hur man får ihop ett presterande brunkarlag, utan att ha ett självspelande FBK-material? Hur ska det se ut? Vilka spelartyper behöver man?
Osv. I min värld har frågetecknen bara blivit fler sen i går. Och det gillas icke.