Sitter på magnifika Rutiga Duken med familjen. Sorgsen men lugn. Tålmodig, stark, men märkligt samlad. Som inför en viktig match... fast det är långt till nästa match o truppen är långtifrån klar.
En sommar kommer snart och snart är den över lika snabbt som den kom. Snart kommer Hösten som bor i vindarna som drar ner från norr. Snart så kommer Solen mitt på dagen att lura av tröjan, kavajen, men skuggan och de kyliga kvällarna kommer inte att lura mig inte. Löven som kommer att skräpa som torra bibelsidor i gränderna kommer inte heller att lura mig, för jag vet att hösten snart är här då. Gärna för mig. Jag stannar tiden med Timrå IK. Eller som det stod i ett SMS jag fick förra hösten: "ES o Timrå IK får mig att orka igenom vintern." Precis så.
Hockeyn är som en god samarit, ett leende mitt i kriget, en varm famn i sveket, en kropp och ett par ögon att dröja i vid stängningsdags när natten, tillvaron, livet och hela skiten riskerar att tippa rätt ner i mörkret... ES o Timrå IK, som en ödmjuk vän, ett glödgat brev hela vintern, en favoritsång man aldrig tröttnar på. Som snöänglar att bli glad av. Ni ska veta att jag behöver lite glädje. Hockeyn är räddningen undan tristessen. Jag vet inte varför livet släpar tungt efter mig, som en tung skugga, som en alfabet jag inte förstår, som ett skoskav. Nog med sånt nu. Nog med sorgsna sånger om vemod.
Nu är det sommar snart. Underbart skönt det också, läka sina krigsskador, lappa ihop såren från den gångna säsongen o läka sig både fysiskt o mentalt. För till hösten är det åter dags att lägga över livet i tjänst, som i bön.
Rip Kirby: Jag ber om ursäkt för detta. Tanken var att prova i stängd miljö om kopplingen till Youtube fungerar på ett bra sätt för att kunna bjuda på en liverapport nere i Växjö ikväll innan matchen
Sitter på magnifika Rutiga Duken med familjen. Sorgsen men lugn. Tålmodig, stark, men märkligt samlad. Som inför en viktig match... fast det är långt till nästa match o truppen är långtifrån klar.
En sommar kommer snart och snart är den över lika snabbt som den kom.
Snart kommer Hösten som bor i vindarna som drar ner från norr.
Snart så kommer Solen mitt på dagen att lura av tröjan, kavajen, men skuggan och de kyliga kvällarna kommer inte att lura mig inte. Löven som kommer att skräpa som torra bibelsidor i gränderna kommer inte heller att lura mig, för jag vet att hösten snart är här då.
Gärna för mig.
Jag stannar tiden med Timrå IK.
Eller som det stod i ett SMS jag fick förra hösten: "ES o Timrå IK får mig att orka igenom vintern."
Precis så.
Hockeyn är som en god samarit, ett leende mitt i kriget, en varm famn i sveket, en kropp och ett par ögon att dröja i vid stängningsdags när natten, tillvaron, livet och hela skiten riskerar att tippa rätt ner i mörkret...
ES o Timrå IK, som en ödmjuk vän, ett glödgat brev hela vintern, en favoritsång man aldrig tröttnar på.
Som snöänglar att bli glad av.
Ni ska veta att jag behöver lite glädje.
Hockeyn är räddningen undan tristessen.
Jag vet inte varför livet släpar tungt efter mig, som en tung skugga, som en alfabet jag inte förstår, som ett skoskav.
Nog med sånt nu.
Nog med sorgsna sånger om vemod.
Nu är det sommar snart.
Underbart skönt det också, läka sina krigsskador, lappa ihop såren från den gångna säsongen o läka sig både fysiskt o mentalt.
För till hösten är det åter dags att lägga över livet i tjänst, som i bön.