Inte för att det ger livet tillbaka till Stefan eller övriga inblandade, men när ska TIK visa sitt aktiva deltagande i sorgen?
Vore det inte för att Stefan verkade vara en sån sköning som människa så hade jag nog bara läst och inte skrivit nåt om tragedin. Som målvakt stod han i vägen en gång för mycket för oss och det går inte att gilla honom för det.
Men vad är egentligen hockey en sån här dag? Givetvis ingenting!
När jag nu istället tänker på Liv så får jag ett leende på läpparna. Vem minns inte hans ständiga flummande, som t.ex den där gången när han hade lagt fjärren i kylen hehe?