Antingen har man blivit känsligare med åren och i samband att man blivit förälder själv, eller så har Liv påverkat mig som person mer än jag trott.
Tror aldrig jag blivit såhär berörd av att en människa jag inte känner gått bort. Bilderna på Stefan med fru och barn är så jäkla fina att det är omöjligt att hålla tillbaka tårarna när man ser dom.
Mina tankar går till familj och vänner men framförallt till två små grabbar som får växa upp sin farsa. Jag hoppas dom kommer minnas honom med glädje och kan berätta för sina barn vilken hjälte deras farfar var.
Styr-Björn: Jag håller med dig i allt du säger. Att bli förälder och se sitt barn växa upp vänder uppochner på många av de värderingar man hade tidigare i livet. Det lilla livet som växer och blir större får ett sånt enormt stort fokus, och det blir en sån självklarhet att man verkligen gör allt som står i ens makt för att finnas med och påverka. Tänk om man skulle tas ifrån den möjligheten?
Styr-Björn: Jag skulle kunna köra copy + paste på ditt inlägg då det är precis vad jag också känner. Livet känns så orättvist i bland. Vi får lära oss att uppskatta det vi har och sluta gnälla över småsaker.
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
Antingen har man blivit känsligare med åren och i samband att man blivit förälder själv, eller så har Liv påverkat mig som person mer än jag trott.
Tror aldrig jag blivit såhär berörd av att en människa jag inte känner gått bort. Bilderna på Stefan med fru och barn är så jäkla fina att det är omöjligt att hålla tillbaka tårarna när man ser dom.
Mina tankar går till familj och vänner men framförallt till två små grabbar som får växa upp sin farsa. Jag hoppas dom kommer minnas honom med glädje och kan berätta för sina barn vilken hjälte deras farfar var.
Vila i Frid Stefan Liv
Redigerad kommentar