power81: Vill ge dig credit för ditt sätt att bemöta inläggen under gårdags-kvällen. Det är lätt att som "nära anhörig" brinna när sådana här diskussioner förs men jag tyckte trots allt att du behöll fattningen. Jag har varit en person som verkligen eldat på sedan dagen då Karlsson öppnade sig för media. Min syn på det hela:
Mattias Karlsson får vara beredd på att han blir bemött när han väljer att bryta hederskoden. Ska man vara helt ärlig så har de allra flesta på forumet valt att tiga bakom sina datorer trots att det funnits en hel del kritik mot Mattias. Men, när han berättade i media om hur timrå hämmat hans utveckling, hur svårt det var att koncentrera sig på hockeyn när inte ersättningen kom i tid eller hur tufft det vara som pappa att behöva vara borta 7 dagar i streck, ja då reagerade många av dem som valt att vara tysta. Världens största I-landsproblem knäckte Karlsson och han valde att skylla allt på Timrå IK.
Mattias måste ha varit inbegripen med att i och med att hans intervju publicerades så försvann också allt eventuellt förtroendekapital hos supportrarna. Supportrarna (95% i alla fall) hade ju så pass mycket vett att de var tysta i alla fall. När nu Karlsson väljer att öppna sig så är Timrå-supportrarna inte sena att haka på. Mattias har gjort sig förtjänt av en massa skit. Det var han som började (för att tala barnspråk).
Hans uttalande tror jag inte imponerar på en enda sportchef i Sverige, Europa eller i övriga världen. När sportchefer minns honom kommer de säkert att associera honom med "det var han som snackade skit om sin förra arbetsgivare va?". I det läge Mattias SJÄLV försatt sig i hade jag förväntat mig en ödmjuk och revanschlusten Mattias.
Nu skiter jag i den mannen, inte värt att ödsla energi på såna. Jag önskar honom all olycka på en hockeyrink, var han än spelar någonstans.
Jaha, nu är det snart dags. Min bedömning av Timrås nyförvärv.
Målvakter. Joakim Lundström – 3a. Jag var inte stormförtjust när Jocke signade eftersom jag aldrig har varit särskilt imponerad av honom tidigare, minns t ex hur Björn Svensson lurade upp honom på läktaren ifjol och jag har lite för många sådana bilder av Jocke i mitt huvud för att det ska kännas helt bra. Men nu har han ju tveklöst imponerat på försäsongen och med lite flyt så blir det något av ett genombrott för Jocke i höst.
Stefan Ridderwall – 3:a. Verkar ungefär jämnstark med Jocke och samma sak här; bra försäsong så Stefan kan förhoppningsvis gå fram ytterligare några steg under hösten.
Backar. Oscar Hedman – 3:a. En gång väldigt lovande men stannade sedan av i utvecklingen, och mycket av det beror förhoppningsvis på miljön i Frölunda, få spelare har tagit några kliv framåt där de senaste åren. Oscar är iaf en allround back med bra skridskoåkning som bör kunna tillföra en del. Känns en aning tveksam i powerplay dock.
Marcus Högström – 1:a. Har jag bara sett i ett fåtal matcher där han blandad och gett. Gör en del fina offensiva utflykter men ser stundtals ut som ett rundningsmärke bakåt. Tveksam om han håller Elitserieklass ännu.
Mat Robinson – 3:a. Ja han var ju bra i Norge... Det här betyget hade varit lägre om jag inte sett honom mot SAIK och Mora där han var klart bäste back i bägge matcherna. Samtidigt är jag fortfarande en aning skeptisk, visst, det verkar som han kan åka skrillor och passa, men kommer han att klara av det defensiva, fysiska spelet? Vi får hoppas det.
Niklas Thorp. -2:a. Tacklingarna (open ice!) räddar tvåan, men annars är risken för rundningsmärke stor här precis som med Högström. Trög i åkningen och långsam med puck.
Forwards.
Max Friberg – 3:a. Jag tror på Max och han har onekligen väldigt mycket hockey i sig. Framför allt gillar jag inställningen och skridskoåkningen. Men samtidigt är det för mkt att förvänta sig dominans i Elitserien direkt. Max kommer säkert att vara bra men det kommer mer framöver.
Petr Vampola – 4:a. Ser ut att ha grym puckkontroll, fin skridskoåkning och bra blick. Kan mycket väl bli den ledande spelare vi suktar efter. Däremot tror jag inte att han kommer att kunna producera så pass – 40-50 poäng – som krävs för att vara femstjärnig, nja, det blir nog svårt med övriga forwards och Perras coachning.
Johan (Bagarn) Andersson. – 1:a. Den här värvningen hade jag gärna sluppit. Jag har mycket svårt att se att han ens kommer vara i närheten av den Bagarn vi såg 06-07. FBK och LHC har förvandlat honom till en slö, trött och långsam spelare. Möjligtvis kan han rädda ett godkänt betyg med bra tekningar och boxplay.
Johan (Gnagarn) Andersson – 2:a. En kille som säkert kommer att göra bra arbetsinsatser men lika säkert kommer att vara ineffektiv i produktionen.
Yared Hagos. 3:a. Jag känner mig inte bekväm med att vi signade Hagos på 3 år, men i det här laget så ska det väl mycket till om han inte gör ett intryck på isen. Bra inställning och hårt jobb men kommer knappast över 20-25 poäng.
Viktor Hertzberg 1:a. Nja, kan vi inte ta tillbaka Björn Svensson istället? Behöver några år till att växa på sig.
Jonathan Hedström – 2:a. Blir det fågel eller fisk? Att Jonte har varit den största snackisen under försäsongen säger mer om klubbens situation än om Jonte själv. Jag har svårt att se att Jonte ska kunna tillföra särskilt mycket men som avlastningsspelare kan det ju funka. Nu visar det sig dock att Jonte av någon anledning får förtroende direkt med Vampola så det det verkar som att Perra tror på honom som en producerande spelare. Upp till bevis både för Jonte och Perra.
Simon Önerud – 2:a. En annan förmodad kostnadseffektiv lösning. Hårt jobb och få poäng kan vi vänta oss här (med).
Totalt en enligt mig underkänd silly utifrån förutsättningarna. Backsidan är för tunn och inte ens komplett till seriestart och framåt är det för dålig variation, en kille som Bagarn känns t ex helt överflödig. Visst har vi en begränsad budget men jag tycker att man borde ha löst det här bättre. Målvaktssidan tror jag i alla fall är den lagdel som har störst chans på succé (delvis beroende på att vi lär bli bombarderade med skott).
Jag känner hur rosten rasar av mig. Jag känner hur sommarens kvalmiga grepp om min hals ger efter. Jag öppnar alla fönster.
Jag låter regnet virvla in på golven, låter höstens varsamma fingrar treva efter gardinerna i vardagsrummet. Höst igen. Timrå IK igen.
Hösten är mitt hjärtas nyår. Vilken höst det kan bli ändå. Vilka möjligheter som står på glänt.
Ikväll möter AIK- Timrå i ES premiären och jag är glad som ett litet barn på julafton.
Jag går här och småmyser. Som varje höst i över 30 år. Varje höst är historiens första höst.
Ikväll går startskottet för en höst o vinter som kan bli magisk med galet jämna matcher runt om i Sverige. Jag ska grotta ner mig i Hockeyns o Timrås hjärta som en kärleksätande liten larv…
Jag har saknat min kärlek till Timrå under sommaren.
Det är en väldigt perverterad kärlek. Den innehåller nästan ingen glädje, bara kamp och kramp, bara lättnad, irritation och en outsinlig känsla för en massa revansch!
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
power81: Vill ge dig credit för ditt sätt att bemöta inläggen under gårdags-kvällen. Det är lätt att som "nära anhörig" brinna när sådana här diskussioner förs men jag tyckte trots allt att du behöll fattningen. Jag har varit en person som verkligen eldat på sedan dagen då Karlsson öppnade sig för media. Min syn på det hela:
Mattias Karlsson får vara beredd på att han blir bemött när han väljer att bryta hederskoden. Ska man vara helt ärlig så har de allra flesta på forumet valt att tiga bakom sina datorer trots att det funnits en hel del kritik mot Mattias. Men, när han berättade i media om hur timrå hämmat hans utveckling, hur svårt det var att koncentrera sig på hockeyn när inte ersättningen kom i tid eller hur tufft det vara som pappa att behöva vara borta 7 dagar i streck, ja då reagerade många av dem som valt att vara tysta. Världens största I-landsproblem knäckte Karlsson och han valde att skylla allt på Timrå IK.
Mattias måste ha varit inbegripen med att i och med att hans intervju publicerades så försvann också allt eventuellt förtroendekapital hos supportrarna. Supportrarna (95% i alla fall) hade ju så pass mycket vett att de var tysta i alla fall. När nu Karlsson väljer att öppna sig så är Timrå-supportrarna inte sena att haka på. Mattias har gjort sig förtjänt av en massa skit. Det var han som började (för att tala barnspråk).
Hans uttalande tror jag inte imponerar på en enda sportchef i Sverige, Europa eller i övriga världen. När sportchefer minns honom kommer de säkert att associera honom med "det var han som snackade skit om sin förra arbetsgivare va?". I det läge Mattias SJÄLV försatt sig i hade jag förväntat mig en ödmjuk och revanschlusten Mattias.
Nu skiter jag i den mannen, inte värt att ödsla energi på såna. Jag önskar honom all olycka på en hockeyrink, var han än spelar någonstans.
Redigerad kommentar