Några grejer som är rätt trista: Stirra på en vägg medan färgen torkar. Läsa en roman på ryska baklänges. Se otextade svartvita filmer från Bulgarien. Följa en curlingmatch när det inte är OS. Gå till tandläkaren. Få restskatt. Stoppa tillbaka den efter sexigt förspel. Vänta på försenade tåg. Vänta på försenade tåg mitt i vintern. Löpträna.
Men ingenting är tråkigare än att se Timrå spela hockey 2011. Det är så andefattigt att djävulen flinar! Det är så livlöst, så trist, så tråkigt att klockorna gäspar och börjar gå baklänges. Det är makalöst hur man kan spela så dåligt tillsammans. Timrå spelar som en bakterie. Det finns ingen själ, inget hjärta, ingen blödande passion.
Timrå spelade likadant förra säsongen… typ. Men då hade man Lander. Nu har man…öh…ingen Lander..
Det här var bland det sämsta jag sett hittills av Timrå någonsin.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
Ser du matchen fortfarande?