Bragd-Birger: Vet inte om AB:s intervju med Le Nubb dryftats härinne, ids inte scrolla med mobilen. Du nämner Nubben och nostalgi...är det fler än jag som tyckte att hela intervjun andades dåtid, ett eller ett par uns bitterhet och en falnande glöd för hockeyn?
Känns inte som att Nubben direkt är en kreativ, positiv eldsjäl, den förgrundsfigur och pådrivare han skulle behöva vara. Snarare känns hans tjänst som en lugn och stilla nedtrappning från hockeyn. Han säger att han i sin nuvarande roll är med för att se och lära. Inför vad? En civil karriär? För i samma intervju uttrycker han hälsoproblem samt att han inte kan se sig själv inom hockeyn om 5 år....
mikenomad: Nubben har nått sin vägs ände. Och precis som för många andra är elefantkyrkogården Timrå IK.
Om vi raskt byter ämne och går in på TJ, så...tycker jag en av hans absoluta största blunders är det där ohyggligt feltajmade - precis när finanskrisen slog till på allvar! - snacket om att 'Timrå måste flytta till Sundsvall för att överleva'. Oavsett hur sant det på sikt är fick det inga som helst positiva effekter. Jag vill minnas att jag redan då pratade om vådan av att 'averotisera EON-Arena', och hur lätt det är att förvandla ett tempel till en gravkammare. Vi är inte närmare en maffig arena i Sundsvall nu än vi var den gången TJ började snacka. Däremot fick föreningen en våt, kladdig filt av självömkan att bekvämt svepa in sig i. Klart det går dåligt och värvningarna suger. Vi spelar ju inte i Sundsvall. Oj, budgeten ser ut att skita sig, men vem kunde tro något annat när vi tvingas hålla till i Timrå...osv.
En smart ledare ser till att hålla rörelsen framåtriktad. Strategiska beslut görs upp på kammaren, och lanseras i rätt ögonblick. Allt för att inte - och låt oss låna Boorks hockeyterm här - förlora momentum. TJ gjorde precis tvärtom. Han såg att farten höll på att bromsas upp, och gjorde ett icke-förankrat utspel som förklarade varför farten mycket väl kan stanna helt. Innan den ens gjort det, eller behövt göra det.
Timrå ligger, än så länge, där det ligger. Vi har den budget vi har, men den kan man jobba upp. Om man är smart, framåt. Inte om man pissar på det man har och börjar drömma om vad man kan göra med något annat - som man ännu inte har eller ens kanske aldrig kommer att få. All geist verkar vara borta. Kolla på hemsidan. Allt andas oengagemang. Inför match, efter match. Någon trött blänkare om något halvtrist. Menlöst souvenir-sortiment. Inga fräscha, offensiva grejer som på något sätt går hand i hand med supportrarnas önskemål.
Osv. TJ lämnar efter sig en klubb som inte ens har styrfarten kvar. Jag tycker att det är patetiskt. Och jag tycker att han, faktiskt, borde få en örfil för att han har mage att stå på en upptaktsträff och snyfta vidare om vilken liten klubb Timrå är och hur svårt allt är. Fy fan, säger jag. Vilken projicering. Ja, vi är små och relativt obetydliga. So what? Vi behöver och ska fan inte lägga oss ner och dö för det. Måste vi trycka upp andra jämförbara klubbar i ansiktet på dig? Måste vi förklara klyschor såsom 'Rom byggdes inte på en dag'?
När vi nu får se ett nytt ledarskap vill jag se konkreta visioner och framåtanda. Inför nolltolerans mot självömkan. Ett enda 'nja, vi har det inte så lätt' och man är ute. Foten, pang på gatan. Allt ska handla om: var är vi, vart vill vi komma och hur ska vi nå dit? Sen tar vi det stegvis.
Jag vill se stolthet och engagemang. Glädje. Det ska vara kul att spela i elitserien. Det är trots allt endast tolv jävla klubbar förunnat. Vi vet hur länge och hur hårt vi fick fajtas för att ta oss hit. Vem fan inbillade någon att det skulle vara enklare och mer bekvämt att försvara denna plats?
mikenomad: Själv är jag bara tom. Allt är sagt o jag har baske mig inget mer att säga. Mitt Blogginlägg igår tog det sista ur mig känns det som liksom Timrås förlust. Man orkar inte kämpa i kvicksanden hur länge som helst. Jag Har blivit en medgångssupporter efter över 30 år. Tack så himla mycket Timrå. Tack ska ni ha!
Den svarta korpen på min axel är tillbaks för alltid o den här gången tog han med sig sin kompis.
· 
· 
Känns inte som att Nubben direkt är en kreativ, positiv eldsjäl, den förgrundsfigur och pådrivare han skulle behöva vara. Snarare känns hans tjänst som en lugn och stilla nedtrappning från hockeyn. Han säger att han i sin nuvarande roll är med för att se och lära. Inför vad? En civil karriär? För i samma intervju uttrycker han hälsoproblem samt att han inte kan se sig själv inom hockeyn om 5 år....