Timrå Icon: Om tidningsartikeln verkligen beskriver hur föreningen resonerar (man behöver inte tro på allt som står i tidningen) så är jag väldigt oroad. Jag sade redan förra säsongen att min besvikelse på vilket sätt Perra coachade fått mig att "ta tillbaka" det faktum att jag ansåg att Perra var helt rätt för Timrå IK. Inledningen på den här säsongen har ju inte visat på några större förändringar i Perras taktiska kunnande. Det har snarare fått ett ännu sämre utfall. Av den anledningen tycker jag att det logiska i dagsläget är att byta ut tränarparet och testa något nytt. Det finns många spelare som måste lyfta sig väsentligt. Dessa spelare har inte Perra haft förmågan att lyfta till dessa höjder under inledningen och jag tror i ärlighetens namn att han inte kommer att göra det heller.
Sedan kan det naturligtvis vara så att ekonomin "helst" inte tillåter ett tränarbyte. Det är förenat med stora merkostnader och om inte det skulle lyckas så står vi där med ännu mindre plånbok, på runinens brant, med allra högsta säkerhet.
Naturligtvis kan det finnas kompetent folk underifrån, Ante/Tjobba t.ex., som skulle kunna gå in och ta över men frågan är om dessa herrar verkligen är mogen att axla det ansvaret. Det finns ju risk att man knäcker dem psykiskt med tanke på det drev som går när saker inte blir som många vill.
En annan möjlighet är att köpa sig till framgång. Min bedömning där är att det behövs åtminstone 3 klasspelare, kanske 4, för att ge allt en ärlig chans. Det kostar som bekant också pengar, pengar som vi inte har.
Däremot står det klart att vi måste göra något, och det snabbt. Det som gör mig orolig är att det verkar prio med en mental coach och mindre prioriterat är att ge sig ut på spelarjakt eller titta på det organisatoriska (läs tränare). Jag tror inte att den menatla coachen löser några problem på kort sikt. Och kort sikt är väl vad som bör prioriteras nu? För varje omgång som går halkar vi efter mer och mer. Det blir inte bara svårt att hämta igen det poängmässiga tappet, det blir också tufft att locka tillbaka publiken, föreningens levebröd.
Credit till föreningen och styrelsen som i det läge vi befinner oss i, i alla fall utåt sett, behåller lugnet och inte gör något överilat. Men jag hoppas för allt i världen att de inte gör saker för långsamt. För då går det nog fort att hamna i ett läge där det kan vara svårt att ens överleva som förening.
Redigerad kommentar
MOBILT
· 
