Kramer: Nu var inte dina funderingar riktade till mig men jag väljer att svara dig ändå. Det finns två kategorier människor, lite av heaven or hell. Den ena kategorin håller ursinningslöst på sitt lag, vad som än händer, vad som än sker. Man litar fullt och blint på ansvariga och konstaterar när det gått åt fanders att 'ingen hade kunnat göra det bättre ändå så...'. Den andra kategorin människor ser saker som man anser bör förändras. Det kan vara allt från ett tränarbyte till märket på korven som säljs i kioskerna.
Vilken av dessa två kategorier är att föredra då? Jag tycker att båda är lika viktig. Den ena gruppen för deras tro på allt och alla, deras sätt att alltid älska laget och aldrig visa missnöje när det går dåligt. De står i klacken, de sitter på sina platser eller följer laget på avstånd match efter match och oavsett resultat är de alltid lika 'lojala' och utåt sett lika 'kär' i laget. Denna grupp människor är viktiga för den stora massan. Det finns tillfällen då dessa människor faktiskt fått mig på bättre humör och övertygat mig om något annat än det som fastnat i mitt huvud efter t.ex. en förlust.
Sedan har du den andra kategorin. De hörs och ifrågasätter det mesta. När allt är bra så låter det ganska lite från dem men när det går dåligt hörs det desto mer. Den här gruppen människor uttrycker sina innersta känslor på ett annat sätt som inte alla gånger är så pedagogisk och ej heller så genomtänkt heller. Men deras kritiska röster och deras agerande kan faktiskt leda till förändringar, om inte annat sätta fart på saker. Om det är att sparka tränare, göra en flagga med ett budskap, att inte gå på matcher e.t.c. beror nog främst på personen i fråga. Rätt eller fel? Tja, inte vet jag.
Däremot måste vi nog lära oss att respektera andras känslor och vilka uttryck de tar. Lika väl som att den som är 100-procentigt positiv till allt som sker i föreningen måste få ha sin åsikt, lika väl måste de som är kritiska till saker, få ha sin åsikt. Jag har svårt att inte förstå poängen i dem som förespråkar ett tränarbyte, lika svårt har jag och förstå dem som villkorslöst står upp för föreningen och tycker att allt är frid och fröjd. Däremot respekterar jag de som har dessa olika åsikter men diskuterar gärna med dem så är av annan åsikt än jag själv.
Eftersom det inte finns något facit i det här så finns det inget rätt eller fel heller. Det är hjärtat och hjärnan som styr vad enskilda individer ska tycka. Och säga vad man vill. Det är tur att vi har olika åsikter, annars hade det varit rätt tråkigt.
· 
Kramer: Nu var inte dina funderingar riktade till mig men jag väljer att svara dig ändå. Det finns två kategorier människor, lite av heaven or hell. Den ena kategorin håller ursinningslöst på sitt lag, vad som än händer, vad som än sker. Man litar fullt och blint på ansvariga och konstaterar när det gått åt fanders att 'ingen hade kunnat göra det bättre ändå så...'. Den andra kategorin människor ser saker som man anser bör förändras. Det kan vara allt från ett tränarbyte till märket på korven som säljs i kioskerna.
Vilken av dessa två kategorier är att föredra då? Jag tycker att båda är lika viktig. Den ena gruppen för deras tro på allt och alla, deras sätt att alltid älska laget och aldrig visa missnöje när det går dåligt. De står i klacken, de sitter på sina platser eller följer laget på avstånd match efter match och oavsett resultat är de alltid lika 'lojala' och utåt sett lika 'kär' i laget. Denna grupp människor är viktiga för den stora massan. Det finns tillfällen då dessa människor faktiskt fått mig på bättre humör och övertygat mig om något annat än det som fastnat i mitt huvud efter t.ex. en förlust.
Sedan har du den andra kategorin. De hörs och ifrågasätter det mesta. När allt är bra så låter det ganska lite från dem men när det går dåligt hörs det desto mer. Den här gruppen människor uttrycker sina innersta känslor på ett annat sätt som inte alla gånger är så pedagogisk och ej heller så genomtänkt heller. Men deras kritiska röster och deras agerande kan faktiskt leda till förändringar, om inte annat sätta fart på saker. Om det är att sparka tränare, göra en flagga med ett budskap, att inte gå på matcher e.t.c. beror nog främst på personen i fråga. Rätt eller fel? Tja, inte vet jag.
Däremot måste vi nog lära oss att respektera andras känslor och vilka uttryck de tar. Lika väl som att den som är 100-procentigt positiv till allt som sker i föreningen måste få ha sin åsikt, lika väl måste de som är kritiska till saker, få ha sin åsikt.
Jag har svårt att inte förstå poängen i dem som förespråkar ett tränarbyte, lika svårt har jag och förstå dem som villkorslöst står upp för föreningen och tycker att allt är frid och fröjd. Däremot respekterar jag de som har dessa olika åsikter men diskuterar gärna med dem så är av annan åsikt än jag själv.
Eftersom det inte finns något facit i det här så finns det inget rätt eller fel heller. Det är hjärtat och hjärnan som styr vad enskilda individer ska tycka. Och säga vad man vill. Det är tur att vi har olika åsikter, annars hade det varit rätt tråkigt.