yngwie: Backar vi ett år slapp ju vi undan skiten med en hårsmån. Dagen efter näst sista hemmamatchen (HV71, vinst 2-1 e. s.d) satte jag mig med familjen på tåget med riktning Stockholm. Den efterföljande dagen skulle flyget ta oss vidare mot Thailand.
Till saken: Vid ankomsten till Bangkoks flygplats fick jag då kontakt med omvärlden igen och fick då reda på att vi torskat mott SSK och låg sist. Nyligen ankommen till Thailand med fem härliga semesterveckor som bara låg och väntade framför fötterna. Och spel i kvalserien? Nope, det skulle ju bara inte funka. Så det var ett halvjobbigt dygn innan vi hade anpassat oss lite mer efter tidsomställningen och innan vi kommit oss tillrätta i Krabi som var vårt första stopp.
Det är sex timmars tidsdifferens så när pucken släpptes här hemma kl. 18.30 satt jag, kl. 00.30 lokal tid, men en mer än skakig wifianslutning på fruns bärbara på balkongverandan utanför hotellrummet. Svajigt wifi och Jimmys blogg var det som visade vägen i natten. När då Mathias Tjärnkvist kvitterar till 1-1 så dör hela skiten. Samtidigt ser jag då att kvinnan som jobbat i restaurangen under kvällen, som också gett mig koden till skiten som inte funkar stämplar ut för kvällen, så håller jag bokstavligt talat på att avlida. Helst av allt ville jag ju bara skrika rakt ut, men så pass fokuserad var jag att jag inte väckte hela grannskapet. Nåväl, på´t igen bara!
Joråsåatte... det slutade ju lyckligt, även för mig. Efter nån halvtimmes hjärtstillestånd och idogt tryckande och omstartande av datorn så fick jag upp ST's startsida där det stod att läsa att vi fixat kontraktet. En sån lättnad. En sån total lycka. Jag vet inte var jag tagit vägen med kvalseriespel på andra sidan jordklotet?
Till saken: Vid ankomsten till Bangkoks flygplats fick jag då kontakt med omvärlden igen och fick då reda på att vi torskat mott SSK och låg sist. Nyligen ankommen till Thailand med fem härliga semesterveckor som bara låg och väntade framför fötterna. Och spel i kvalserien? Nope, det skulle ju bara inte funka. Så det var ett halvjobbigt dygn innan vi hade anpassat oss lite mer efter tidsomställningen och innan vi kommit oss tillrätta i Krabi som var vårt första stopp.
Det är sex timmars tidsdifferens så när pucken släpptes här hemma kl. 18.30 satt jag, kl. 00.30 lokal tid, men en mer än skakig wifianslutning på fruns bärbara på balkongverandan utanför hotellrummet. Svajigt wifi och Jimmys blogg var det som visade vägen i natten. När då Mathias Tjärnkvist kvitterar till 1-1 så dör hela skiten. Samtidigt ser jag då att kvinnan som jobbat i restaurangen under kvällen, som också gett mig koden till skiten som inte funkar stämplar ut för kvällen, så håller jag bokstavligt talat på att avlida. Helst av allt ville jag ju bara skrika rakt ut, men så pass fokuserad var jag att jag inte väckte hela grannskapet. Nåväl, på´t igen bara!
Joråsåatte... det slutade ju lyckligt, även för mig. Efter nån halvtimmes hjärtstillestånd och idogt tryckande och omstartande av datorn så fick jag upp ST's startsida där det stod att läsa att vi fixat kontraktet. En sån lättnad. En sån total lycka. Jag vet inte var jag tagit vägen med kvalseriespel på andra sidan jordklotet?