hubbenorlen: Håller med. Alla åren på 80 och 90-talen...varje vårkant stod man där, bruten, bitter och urless. Slängde ytterligare en halsduk i soporna på väg från hallen och lovade "aldrig mer, nu skiter jag i det här dynglaget". Och varje höst samma sak, samma naiva drömmar "i år, fan i år ser det lovande ut". Tills det inte bara var naiva drömmar längre utan en härlig, extatisk realitet. Timrå IK spelar i ES! Och snart kan den resan vara över. För den här gången...
mikenomad: Hahaha...vilka minnen. Minns tydligt Boden som ett skräcklag. Och när vi en säsong på 90-talet hade häng på kvalserien och mötte Boden hemma. Med fem minuter kvar stod det 0-8, men jag vägrade gå hem. Det fanns fortfarande en chans....till ett Timrå-mål. Och det ville man ju inte missa. Och när jag bodde i London och omöjligt kunde få veta hur det hade gått i matcherna. Minns att jag tvingades gå till ett tidningsstånd vid Picadilly Cirkus som sålde DN - två dagar efter utgivningsdag. Hade man tur publicerade de resultaten från div 1 norra. Ett av de tydligaste minnena från 90-talet var ändå Christer Jensens 2-0-mål mot Rögle. Rundade kassen och slog in den liggandes på isen. Förlust i sudden visserligen, men stort ändå.