Bragd-Birger: Han blev ganska helgonförklarad efter den matchserien. Manderville alltså. Man hade ju sett honom i Penguins innan han kom till Timrå men innan dess var han bara en brunkare som lirade i 4:e linan. I Timrå personifierade han ordet "karaktärsspelare". Han var där med klubban i ansiktet på någon i helt rätt tillfälle, han knockar motståndarmålvakten, han gör mål, han checkade stenhårt...och han älskade det.
Idag, när man kan ställa sig ytterst tveksam till hur en hockeyspelare egentligen skall bete sig i dom rödvita färgerna, så kan man verkligen bara drömma sig tillbaka och minnas vad han representerade för klubben. Fy fans jävla helvete, det var bättre förr.
Bragd-Birger: Han blev ganska helgonförklarad efter den matchserien. Manderville alltså. Man hade ju sett honom i Penguins innan han kom till Timrå men innan dess var han bara en brunkare som lirade i 4:e linan. I Timrå personifierade han ordet "karaktärsspelare". Han var där med klubban i ansiktet på någon i helt rätt tillfälle, han knockar motståndarmålvakten, han gör mål, han checkade stenhårt...och han älskade det.
Idag, när man kan ställa sig ytterst tveksam till hur en hockeyspelare egentligen skall bete sig i dom rödvita färgerna, så kan man verkligen bara drömma sig tillbaka och minnas vad han representerade för klubben. Fy fans jävla helvete, det var bättre förr.