Även om Timrå mot förmodan vinner en match är chansen stor att dom förlorar en snart. Lika ofrånkomligt att vi alla en dag ska dö. Nu går jag till jobbet i gruvan med böjd rygg mellan glesa horder av rusigt firande leksandssupportrar. Min gråsvarta blöta och slitna överrock drar jag runt min utsvultna och magra kropp. Jag längtar redan hem till min svartvita TV där jag kan ladda med avsnittet där riddaren möter döden i Ingmar Bergmans film som heter Det sjunde inseglet. Jag hatar grannjäveln (han är säkert en leksing) som glatt måste påpeka att soljäveln skiner. Torrt och tyst svarar jag som vanligt: - I dag ja. Väl medveten om att molnen alltid kommer. Min feta fru är som tur nästan alltid tyst och sur. Blir lixom bäst så. Motto: - Timrå har aldrig haft några backar.
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· 
- I dag ja. Väl medveten om att molnen alltid kommer.
Min feta fru är som tur nästan alltid tyst och sur. Blir lixom bäst så. Motto:
- Timrå har aldrig haft några backar.