Jag går fortfarande och småfnittrar för mig själv. Det här laget måste vara en motståndares skräck. Arbetet laget lägger ner i match efter match är så sjukt härligt att se. Titta på matchen igår. Även om Modo hade några spelare borta så kommer de inte fram, det tar tvärstopp överallt. Om det inte tar stopp i uppspelsfasen av hårt forecheckande Timrå-spelare så tar det stopp av kraftfulla backar, där Persson var strålande i går. Jag tycker mig också se en viss förbättring i anfallsspelet trots att det finns mycket mer att önska. Nu försöker vi få in puckar på mål och skapa lite trafik. Detta är nog en direkt följd av att försvarsspelet fungerar bra. Det är många små saker som gör att helheten blir bra. Såg ni Hallins tackling bakom Modos mål i går? En märkbart frustrerad Modospelare som slog klubban i eget bås. Sånt är viktigt i en match.
Man måste också ge cred till våra tränare som verkar ha en grym fingertoppskänsla vad gäller val av målvakter. Lundström har dessutom blivit bättre med ny målvaktstränare. Han känns riktigt stabil.
Det som trots allt känns helt jävla otroligt skönt är att laget, utan spelare med stjärnstatus, gör detta tillsammans med ett enormt hjärta och krigarinställning. De gör det dessutom förbannat bra. Mixen av rutinerade spelare tillsammans med unga, hungriga spelare har hittils visat sig vara en bra mix. Se bara på en sån som Wedin som spelar som om han aldrig hade gjort annat än ha spelat A-lagshockey. Dessutom tycker jag att Jonte börjar visa mer, Nordgren kommer mer och mer och Crippe visar att han är en bra hockeyspelare. För hur än det är så finns mycket mer att ta ut av det här laget och det bådar gott inför fortsättningen.
För första gången på länge känner jag mig stolt som Timrå-supporter.
hubbenorlen: Gothia Cup, framgångsrik talangutveckling och lönsamma försäljningar, rätt kostnadsnivå. Jämför med AIK som har störst publik men börjar anställa kockar och manikyrister och köpa syrgastält för spelarna att sova i, typ, så fort de har pengar på banken.
· 
