Bragd-Birger:
Håller med Bragd Birger.
Vill delge några funderingar/åsikter som jag samlat på mig efter att sett alla säsongens matcher
Jonathan (skota) Hedström. Jobbar alldeles för dåligt, speciellt i egen zon. Beklagligt att se en elitseriespelare skota med ena benet när han åker skridskor. I sargduellerna står han och tittar på och hoppas att pucken kommer till honom.
Christian Söderström. Katastrof. Ett hån mot övriga spelare att ha honom i ett power play. Jobbar lika dåligt som Hedström över hela banan. Likt Hedström, när det är dags för ett flygande byte så kan han tydligen inte ge
järnet fram till båsdörren så att en fräsch kille kan komma in snabbt på isen. Hans inställning, liksom Hedströms är lite av diva varning. Vidare Norgren. Även han jobbar alldeles för dåligt, speciellt i egen zon där han liksom Hedström är en säkerhets risk.
Sebastian Eriksson. Men hallå, matchen har börjat. Du kan inte leva på gamla meriter. Släpp pucken och var mer rörlig. Det är inte du som skall åka upp med pucken. Du kan komma i en andra våg men inte transportera pucken. Skulle vilja att pucken
spelas tidigare och snabbare mellan varje spelare, speciellt för backarna. Oskar Hedman. Har han satt in en rejäl tackling över huvud taget? För att få ett alibi så trycker (hånglar) han på motståndaren men delar inte ut en riktig tackling när läge fås.
När laget har pucken i motståndar zonen så måste backarna stå upp innanför den blå linjen på den sida pucken befinner sig. Många backar står utanför den blå linjen för att (tjuva) så man inte blir på efterkälken vid en eventuell kontring. Konsekvensen blir
att laget tappar trycket på motståndrna och det är alldeles för billigt vilket alla elitseriespelare bör veta sedan junioråldern.
NÄMNDA spelare måste snäppa upp sig rejält om det skall gå bättre för laget. Tyvärr blev det här väldigt mycket negativt men jag kan inte längre hålla inne med vad jag ser upprepas match efter match. Hoppas nu att spelarna skärper till sig och spelar på det sätt som
krävs för att börja klättra i tabellen. Vissa stunder spelar ni riktigt bra men tyvärr under under korta perioder. Och, ifall ni vinner en och annan match, läs inte tidningarna och börja tro att ni är värlsbäst (typiskt Timrå syndrom sedan flera år) utan jobba långsiktigt
och visa att ni är så pass bra som många tror och hoppas på.
Vakna.
Modano: Som flera säger - vi måste få tätt i mittzonen igen. Dom senaste matcherna har det varit rena autostradan där. Det gör attt vi inte får stopp på anfallen förrns långt ner i egen zon, sen lyckas vi inte få energi/fart framåt.
Timrå kan producera mål. Inte många, men med en tät defensiv kommer vi ständigt ha chansen att göra ett fler än motståndarna. Läcker vi bakåt är vi dock helt chanslösa.
Men visst skulle man vilja se lite nya spelare. En sån som Crippe hade t ex aldrig fått tid i en producerande lina i n ågot annat elitserielag. Han kan hålla puck, men han bromsar hela anfalsspelet. Dessutom är han klart tvivelaktig i defensiven (samt är otroligt jobbig att se på när han är andre-/tredjegubbe i sargduell. Han står alltid ungefär en meter ut från sargen, vilket gör att en puck bakåt längs sargen 99/100 går förbi honom, samtidigt som han inte kan fånga upp en puck som spelas inåt i banan. Varför?)
Sen tycker jag att det är dags att konstatera att Friberg förmodligen är den inplockade talang som Timrå fått den lägsta förädlings-bang-for-the-bucken på. Elitserien är ett snäpp för högt för honom. Att han tar en plats i NHL nästa säsong känns t o m mindre troligt än när Hagos en gång åkte över.
Jonte kan slå passningar som få andra i laget klarar av, men i övriga spelet är han seg och omständig. Jag gillar verkligen inte när han envisas med att vara pucktransportör i PP.
Sebbe är fortsatt ett mysterium. Fantastiska uppåkningar, men det resulterar aldrig i något av offensivt värde. Långsam i tanken, dålig tajming i skottet (hur många har missat motståndarben och ens nått fram?), stora brister i speluppfattning.
Önerud har sitt fantastiska skott, men saknar måltjuvens viktigaste egenskap: förmågan att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle. Han åker runt i sin egen värld. Med ojämna mellanrum råkar han befinna sig där han ska, och då smäller det.
Bäckström är allmänt undermålig. Hedman nästan skaplig på det mesta, men håller en konstant och medioker nivå. Bella i mål är totalt oberäknelig, och därmed en potentiell livsfara att ställa i mål undantaget nu-måste-Jocke-vila-matcher. Matchvinnartyp dock, när rekoschetterna slumpas åt gynnsamma håll.
Många som neggar Dahlroth, och det kan man ju förstå med tanke på hans missar. Dock anser jag att han är en av dom i laget som faktiskt har potential. Tycker att han visar prov på riktigt bra spelsinne mellan varven, och är en av få backar som kan slå en överraskande passning (ja, gäller även negativt).
Ja, finns mycket mer att skriva men eftersom jag mest ville få ur mig lite aggro nöjer jag mig med detta ostrukturerade pladder. Ny match på lördag. Jag är inte positiv.