...så håller jag helt med Jimmy angående signalerna som sänds ut från ledarhåll nu. 'Tillbaka till defensiven', 'gneta till oss 3 poäng'...herregud. Jo, man kan ju konstatera att defensiven inte funkat särskilt bra med 11 insläppta på två matcher, men det är ju brinnet som saknas. Det fladdras runt därute, men det är liksom ingen själ med i det hela.
Laget kom inte preparerade till Kvalserien. Det är jävlarimej en dödssynd. Man blev tagna på sängen. Visste inte alls hur man skulle bemöta Örebros eller Västerås spel. Då backade man hem och gav helt bort initiativet, vilket resulterade i att man blev överskölljda i våg efter våg av tuta-och-kör.
Sen försökte man 'förändra spelet på ett sätt vi inte gjort tidigare' mot Leksand, vilket som bekant inte gick alls. Då spelade man istället toknaivt, och på ett sätt som gjorde att kampen kom att handla om Timrås extremt trubbiga offensiv mot Leksands fantasifulla dito. Ett slag avgjort på förhand.
Men, som Jimmy säger: det är inte pilar på tavlor, eller nötande av typen 'du ska vara innanför den där cirkeln där när pucken befinner sig i det streckade området där' som behövs nu. Mindre hjärna, mer hjärta. Den inställningen skulle man haft från början, när man gick in i den här jämrans serien. Kanske hade spelarna slutit upp på ett annat sätt då. Trott på det man gör.
Med allt ovan sagt har jag inte slutat hoppas. Det k a n gå, för som sagt mirakel inträffar endast när allt hopp enligt logikens ramar är ute. Ungefär där befinner vi oss nu. Om Timrå verkligen samlar sig, om spelarna sluter upp, om Monty et al släpper alla taktivtavlor och papper och börjar leva i nuet, coacha, bänka, kräva hjärta...d å, först då kan det gå.
Kom igen nu, för helvete Timrå. Brinn! Agera! Ta tag i grejerna och ge er in i skiten!