Dream Team: Fallet ner har pågått länge, och vi har inte bottnat än. Känt den mark under fötterna som möjliggör avstamp uppåt. Förra gången var det hemma mot...ja, vilka då?...inför 80 betalande. Låt oss hoppas att vi träffar botten lite tidigare än så denna gång.
Vi har varit rädda för avgrunden. Allt har mattats av, minskat, försämrats. Låt oss nu sluta vara skraja. Vi är där vi är. Vi har den ekonomi, den arena, den publik vi har. Blir det 2000 på matcherna - so be it. Då anpassar vi oss till den kostymen, sen bygger vi inom dom ramarna. Sen tittar vi framåt. Försöker förbättra, utveckla, få fart på elden.
Som många skrivit: det Timrå vi sett de senaste säsongerna har inte varit Timrå. Vi var fart, fläkt, lejon i vår egen borg. Motståndare skälvde, offrade husdjur på altare i bortalagets omklädningsrum för att få styrka och mod att stå emot de första tio minuterna. Dit måste vi tillbaka. Det är där vår identitet och vårt adelsmärke ligger.Inte i att försöka gneta och försvara oss kvar ännu en säsong i elitserien.
Vårt största problem är inte att vi åkt ur elitserien. Vårt största problem är att vi tappat bort oss själva. Om allsvenskan får oss att återfinna det äkta, genuina Timrå, så...är allsvenskan det bästa som kunde hända oss.
Bragd-Birger: "det Timrå vi sett de senaste säsongerna har inte varit Timrå. Vi var fart, fläkt, lejon i vår egen borg. Motståndare skälvde, offrade husdjur på altare i bortalagets omklädningsrum för att få styrka och mod att stå emot de första tio minuterna. Dit måste vi tillbaka. Det är där vår identitet och vårt adelsmärke ligger.Inte i att försöka gneta och försvara oss kvar ännu en säsong i Elitserien."
Bragd-Birger: Även jag tänker i de banorna. Nyckeln blir ju att verkligen sätta ner rätt fot och att hitta rätt grund att stå på. Med detta menas givetvis att ledarfrågan blir helt avgörande. Vilka människor ska vara tränare. Nubben kan väl inte vara kvar, eller`?
· 
Vi har varit rädda för avgrunden. Allt har mattats av, minskat, försämrats. Låt oss nu sluta vara skraja. Vi är där vi är. Vi har den ekonomi, den arena, den publik vi har. Blir det 2000 på matcherna - so be it. Då anpassar vi oss till den kostymen, sen bygger vi inom dom ramarna. Sen tittar vi framåt. Försöker förbättra, utveckla, få fart på elden.
Som många skrivit: det Timrå vi sett de senaste säsongerna har inte varit Timrå. Vi var fart, fläkt, lejon i vår egen borg. Motståndare skälvde, offrade husdjur på altare i bortalagets omklädningsrum för att få styrka och mod att stå emot de första tio minuterna.
Dit måste vi tillbaka. Det är där vår identitet och vårt adelsmärke ligger.Inte i att försöka gneta och försvara oss kvar ännu en säsong i elitserien.
Vårt största problem är inte att vi åkt ur elitserien. Vårt största problem är att vi tappat bort oss själva. Om allsvenskan får oss att återfinna det äkta, genuina Timrå, så...är allsvenskan det bästa som kunde hända oss.
Timrå är dött. Länge leve Timrå!