Timrå IK

Fyfan…

Sjukt att allt kunde rasa så fort. För bara 2 säsonger sen var vi i ett läge där vi gjorde en satsning…  Det känns helt ofattbart idag. Det är fan omöjligt för mitt bultande huvud att ta in att vi bara kan falla som en sten efter nära ett decennium som stabilt ES-lag. Ska jag dock ändå försöka mig på någon form av analys så är det framförallt under de sista åren (med Linkan) som de avgörande misstagen begicks – det gamblades friskt med tighta budgetar och dyra värvningar och det gick som bekant inte hem och sedan var fickorna helt tomma. Efter en lång rad misslyckade ”storvärvningar” där egentligen inte en enda kan anses vara helt lyckad (förutom typ några som Caslava men som bara spelade kortare perioder) så var till slut all deg borta. Och med det menar jag verkligen ALL deg. Helt borta. Knappt ett korvöre fanns kvar och klubben var helt plötsligt konkursmässig.

Allt deta skedde i en förening där de ledande utgav sig för att ha en nykter syn på det här med klubbens ekonomi och där god likviditet alltid var högt prioriterat. Det var ju liksom TJ:s (i alla fall skenbara) signatur – ”jag håller järnkoll på ekonomin”... Även om det nu (bevisligen) var annorlunda så var en vanlig uppfattning om honom snarare att han var snål. Så mycket för den ”snålheten”, nu får vi i likhet med typ Spanien, Cypern, Grekland och andra bankruppta nationer förnedra oss och knäppa våra fingrar inför någon Merkel-figur på typ Nordea som kanske, kanske tar oss till nåder för att vi överhuvudtaget ska kunna ha en skälig tillvaro. 

Oavsett banklån och what not så är det i alla fall klart att vi kommer att få en tuff tid framöver. Det VI kan göra – alla vi fans som är bittra som fan idag och som skriver av sig i frustration här i gästboken - är att fortsätta gå på matcher och inte svika Timrå IK i denna svåra stund. Har laget bra publiksiffror så kommer det så småningom vända. Det är det enda som kan sägas med säkerhet nu.