Hahl Bundy: i det här läget förstår jag att spelare söker sig andra alternativ. Det är ju en win win där föreningen har rätten att riva kontrakten och spelarna rätten att sondera terrängen. De spelare som har en nykter syn på sin egna förmåga och anser sig vara så pass bra att de ska spela högre upp i seriesystemet eller ser ett annat lag som en bättre möjlighet att utvecklas skall naturligtvis ta den chansen.
För Timrå IKs del är det ingen rolig situation som uppstått. Det hade varit en sak att åka ur, ha ekonomin i balans, och börja bygga nytt direkt efter degraderingen. Nu måste man först få ordning på ekonomin innan man ö h t kan börja skriva kontrakt med spelare. Medan andra föreningar är mitt uppe i att jaga spelare och forma laget så befinner sig Timrå i det läget att man inte vet något om framtiden.
Jag är rätt övertygad om att vi reder upp den ekonomiska biten, för mig finns inte en konkurs på världskartan. Vad som däremot blir oerhört lidande och kommer kännas nästa säsong är det faktum att föreningens arbete med lagbygget sätter i gång på tok försent.
Nu är det dock som det är, liksom bara att gilla läget. Att fortfarande ha ett lag som spelar i Sveriges näst högsta serie är inte kattskit. Att börja om och verkligen vara noggrann i allt föreningen tar sig an känns spännande och får mig att känna suget. Det intresse som visas från supportrana bevisar hur mycket det här laget betyder för väldigt många människor. Det bevisar dessutom, ännu mer än det man intalat sig under de senaste åren att, de senaste årens kräftgång lamslagit stora delar av föreningen. Alla har liksom levt i någon bubbla som man vetat om skulle smälla. Ingen visste dock när men nu när det gjort det så verkar det som att alla kommit till insikt om att man måste börja om och göra saker bättre.
Kvar står vi när dammet lagt sig o ska försöka lappa ihop såren. Det är vi som är hjärtat.