DJ Hemp: Jodå....vi är några tappra som hänger kvar. Skadad som man är pumpar kanske t.o.m adrenalinet lite extra iom degraderingen. Dock är jag för gammal för att orka fokusera på flera lag så i mitt fall faller valet på Timrå. Sen följer jag de andra med sporadiskt intresse, några finalmatcher live med Dragons lär det faktiskt bli.
Känslomässigt ligger nog däremot giffarna närmast hjärtat efter TIK. Slutet på -80 och början av -90 var man ju en riktig giffer och följde laget tillsammans med äldste brodern Thorssell. Höjdpunkten från den eran är kvalet -91 när vi åkte med supporterbussen till bortamatchen mot Häcken. GIF låg under med 1-4 men alldeles i slutet reducerade Dick Lidman till 2-4. Ett oerhört viltigt mål eftersom UEFA-regler tillämpades där mål på bortaplan räknades. Returen spelades pga renovering av IP ute i Timråbunkern, TV-sänd och allt med Staffan Lindeborg som kommentaror.
I halvtid låg giffarna under med 0-1, dvs 2-5 totalt och man ville helst lämna. I andra hände det dock, undret. Giffarna öste på, gjorde 4 mål och vann med 4-1 vilket innebar allsvenskt spel. Lyckan var total och på TV-bilderna efteråt syns jag och Thorssa med en kommunflagga (draken hade nyligen introducerats) på klassiskt supporterlinslusvis. Men som sagt, vi har därefter vandrat lite skiljda vägar jag och Thorssell. Han är inbiten giffare medans min kärlek i 1:a hand tillägnas Timrå IK.
Då var det glädje. Nu är det underground. Inget större fel med det heller. Bara man inte ger blanka fan i alltihop för att det går emot. Livet innehåller oftast både det ena och det andra...
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· 
Känslomässigt ligger nog däremot giffarna närmast hjärtat efter TIK. Slutet på -80 och början av -90 var man ju en riktig giffer och följde laget tillsammans med äldste brodern Thorssell. Höjdpunkten från den eran är kvalet -91 när vi åkte med supporterbussen till bortamatchen mot Häcken. GIF låg under med 1-4 men alldeles i slutet reducerade Dick Lidman till 2-4. Ett oerhört viltigt mål eftersom UEFA-regler tillämpades där mål på bortaplan räknades. Returen spelades pga renovering av IP ute i Timråbunkern, TV-sänd och allt med Staffan Lindeborg som kommentaror.
I halvtid låg giffarna under med 0-1, dvs 2-5 totalt och man ville helst lämna. I andra hände det dock, undret. Giffarna öste på, gjorde 4 mål och vann med 4-1 vilket innebar allsvenskt spel. Lyckan var total och på TV-bilderna efteråt syns jag och Thorssa med en kommunflagga (draken hade nyligen introducerats) på klassiskt supporterlinslusvis. Men som sagt, vi har därefter vandrat lite skiljda vägar jag och Thorssell. Han är inbiten giffare medans min kärlek i 1:a hand tillägnas Timrå IK.