Timrå Icon: Jag har hängt här i låt se nu, tretton år. Tretton! Liksom dig så diggar jag att man känner sig som hemma här. Jag gillar också skarpt att här görs det ingen större skillnad på folk utan allas åsikter lyfts fram, ja, mer eller mindre såklart. De som ber om att få åsikter och kommentarer, ja, dessa är inte alltid förberedda på just den utvecklingen och antingen drar dom rätt snart eller så står dom upp för sin sak och visar pondus.
Stämningen har ju lugnt sagt varierat väldigt mycket under den här tiden men det där familjära som du nämner och att man pratar med de man kommer nära som om man (nästan) hade varit kompisar for life. Och vissa har ju även haft den turen. Jag träffade min fru på E.ON's ståplatsläktare, som exempel. Ja, nu är det en lång historia som ligger bakom det (mycket längre än enbart läktarmötet och långt långt tidigare framför allt), men mötet betydde mycket och det dröjde ju inte länge innan vi säkte upp varann här. And so the story goes....
Jag har alltid haft den här sidan som min startsida och har jag inte varit på semester där jag saknat någon slags möjlighet till att koppla upp mig så har jag alltid följt med i tugget.
Jag kommer fortfarande ihåg den säsongen när sajten startade. Vi hade gått upp i ES och sajten låg då under "Hockeyligan". När säsongen gick mot sitt slut så var fortsättningen väldigt osäker vill jag minnas. Då allt låg under "Hockeyligans" vingar så var ju Marcus rärr maktlös om man skulle driva det vidare eller inte. Enbart för att få behålla de kompisar man hade vunnit under säsongen (det var ju från hela landet; Gävle, Göteborg, Stockholm, Ö-vik, everywhere) så blev det ett flitigt utbyte av MSN-adresser. Bara det liksom! Fiends forever... som sagt!
Jag har träffat en ex-sambo och en fru delvis genom det här forumet (ex-sambon definitivt). Helt otroligt egentligen!
Dream Team: Helt otroligt! Det du nämner är argument nog för fortsatt engagemang! Jag tycker ni/vi borde marknadsföra oss mer. Jag hade gått med 10 år tidigare om jag vetat om vår existens. Jag gillar verkligen det här och Er alla! Och framför allt Timrå IK
· 
Stämningen har ju lugnt sagt varierat väldigt mycket under den här tiden men det där familjära som du nämner och att man pratar med de man kommer nära som om man (nästan) hade varit kompisar for life. Och vissa har ju även haft den turen. Jag träffade min fru på E.ON's ståplatsläktare, som exempel. Ja, nu är det en lång historia som ligger bakom det (mycket längre än enbart läktarmötet och långt långt tidigare framför allt), men mötet betydde mycket och det dröjde ju inte länge innan vi säkte upp varann här. And so the story goes....
Jag har alltid haft den här sidan som min startsida och har jag inte varit på semester där jag saknat någon slags möjlighet till att koppla upp mig så har jag alltid följt med i tugget.
Jag kommer fortfarande ihåg den säsongen när sajten startade. Vi hade gått upp i ES och sajten låg då under "Hockeyligan". När säsongen gick mot sitt slut så var fortsättningen väldigt osäker vill jag minnas. Då allt låg under "Hockeyligans" vingar så var ju Marcus rärr maktlös om man skulle driva det vidare eller inte. Enbart för att få behålla de kompisar man hade vunnit under säsongen (det var ju från hela landet; Gävle, Göteborg, Stockholm, Ö-vik, everywhere) så blev det ett flitigt utbyte av MSN-adresser. Bara det liksom! Fiends forever... som sagt!
Jag har träffat en ex-sambo och en fru delvis genom det här forumet (ex-sambon definitivt). Helt otroligt egentligen!