mikenomad: En match är spelad. Det återstår femtioen. Nåt som det här laget (tränaren inkluderad) behöver är tålamod. Timrå IK har som klubb aldrig spelat i den här serien - någonsin. Jag skulle säga att laget/ledningen har sin fulla rätt att kräva en stor portion tålamod av sin publik, för det kan med största sannolikhet dröja innan spelet sitter där det ska.
Något man blev varse i fredags var hur väldigt mycket sämre domarna är. Ja, det är en lägre nivå på spelarna generellt också och det är där som domarnas sämre kunskaper hamnar i fokus och det är en sak man som spelare behöver vänja sig vid. Att vi har en så stor del juniorer kommer förstås inte göra det hela så mycket enklare. Fart och energi tänker optmisten. Ja, men lag som lyckas sätta stopp och dra ner farten då? resonerar realisten. Defensiva lag som avvaktar och förstör genom att dra ned tempot gör det svårt för ett icke så väldigt puckskickligt Timrå IK.
Vi skulle behövt en eller ett par ledande spelare till som klarar av att visa vägen. En back och en forward som kan styra och ställa lite, som klarara av att hålla i pucken. Robin Persson må vara stabil på backen men han känns otroligt ensam där bak. Pelle Hallin är det också oerhört tomt bakom. Och Pelle är ju hur gärna vi kanske väljer bort att se det ganska så enkelspårig. Som förebild och lagkapten är han självklart klockren, men sett till kvalitéer har han sina begränsningar, tyvärr. Andreas Molinder känns tråkigt nog ganska juniormässig på rätt många punkter.
Det är här Roffes jobb börjar. Jag sa inte att jag vet om att han är mannen med stort M. En förhoppning om det, det har jag, och självklart är det så att ett lag som är så nytt som vårt behöver tid att hitta inte minst sina roller. Men vad har man ägnat försäsongen åt, tänker man. Ja, men det är ju ändå så att när det bränner till på allvar och matcherna betyder nåt, det är då som karaktären hos spelarna visar sig. I det läget märks det direkt om man fungerar som ett lag tillsammans, där rollerna sitter där de ska och där spelarna vet vad som krävs.
I det läge vi tycks befinna oss verkar det inte lika tydligt vem som förväntas ta ansvar. Tröja #8, självklart, men en spelare gör inget l... ja, du fattar. Det ligger ju på var och en av spelarna att ta sitt ansvar - att växa med uppgiften och bli ett lag. Det är här Rolfies kunskaper sätts på prov. Återigen, jag hoppas han är our man in Amsterdam och det kommer ju märkas om valet är rätt vad det lider.
Dream Team: Håller i mångt o mycket med dig. Det kommer att ta tid att få någorlunda ordning på det här laget. Jag observerade några detaljer som borde kunna göras bättre. Det skjöts inte ett enda skott ifrån blå när laget var i anfallszon. En till viktig detalj. Varför fick Västerås många gånger ha två gubbar som skymde målvakten? Det fanns säkert också mer detaljer som kan bli betyligt bättre.
Dream Team: Kan bara instämma i det där, rakt av. Själv tänker jag 5 år. 5 år under vilka jag hoppas att vi kan landa och stabilisera oss som ett tryggt HA-lag. Såväl sportsligt som organisatoriskt...för att därefter åter kunna spänna bågen och ta sikte mot större uppgifter.
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· 
mikenomad: En match är spelad. Det återstår femtioen. Nåt som det här laget (tränaren inkluderad) behöver är tålamod. Timrå IK har som klubb aldrig spelat i den här serien - någonsin. Jag skulle säga att laget/ledningen har sin fulla rätt att kräva en stor portion tålamod av sin publik, för det kan med största sannolikhet dröja innan spelet sitter där det ska.
Något man blev varse i fredags var hur väldigt mycket sämre domarna är. Ja, det är en lägre nivå på spelarna generellt också och det är där som domarnas sämre kunskaper hamnar i fokus och det är en sak man som spelare behöver vänja sig vid. Att vi har en så stor del juniorer kommer förstås inte göra det hela så mycket enklare. Fart och energi tänker optmisten. Ja, men lag som lyckas sätta stopp och dra ner farten då? resonerar realisten. Defensiva lag som avvaktar och förstör genom att dra ned tempot gör det svårt för ett icke så väldigt puckskickligt Timrå IK.
Vi skulle behövt en eller ett par ledande spelare till som klarar av att visa vägen. En back och en forward som kan styra och ställa lite, som klarara av att hålla i pucken. Robin Persson må vara stabil på backen men han känns otroligt ensam där bak. Pelle Hallin är det också oerhört tomt bakom. Och Pelle är ju hur gärna vi kanske väljer bort att se det ganska så enkelspårig. Som förebild och lagkapten är han självklart klockren, men sett till kvalitéer har han sina begränsningar, tyvärr. Andreas Molinder känns tråkigt nog ganska juniormässig på rätt många punkter.
Det är här Roffes jobb börjar. Jag sa inte att jag vet om att han är mannen med stort M. En förhoppning om det, det har jag, och självklart är det så att ett lag som är så nytt som vårt behöver tid att hitta inte minst sina roller. Men vad har man ägnat försäsongen åt, tänker man. Ja, men det är ju ändå så att när det bränner till på allvar och matcherna betyder nåt, det är då som karaktären hos spelarna visar sig. I det läget märks det direkt om man fungerar som ett lag tillsammans, där rollerna sitter där de ska och där spelarna vet vad som krävs.
I det läge vi tycks befinna oss verkar det inte lika tydligt vem som förväntas ta ansvar. Tröja #8, självklart, men en spelare gör inget l... ja, du fattar. Det ligger ju på var och en av spelarna att ta sitt ansvar - att växa med uppgiften och bli ett lag. Det är här Rolfies kunskaper sätts på prov. Återigen, jag hoppas han är our man in Amsterdam och det kommer ju märkas om valet är rätt vad det lider.