Att man aldrig lär sig. Känslan efter fredagsmatchen, att sitta där och räkna och bygga upp drömbilder gällande hur vi ska ta kliv i tabellen. Ganska höga förväntningar inför DIF-matchen men inser att den sortens matcher kommer ibland, som en reaktion. Är man inne i en bra trend så kan det komma en plattmatch, huvudsaken är att man kommer tillbaka på banan direkt efter. Det såg ju så jävla bra ut. Vi hade ju fått en förstakedja, äntligen.
Samtidigt så är vi ju inte Björklöven, inte riktigt än åtminstone. Men tar vi inte mer än en poäng kommande vecka heller så är nog läget sannolikt extremt brunt.
MOBILT
· 
Du kollar alltså... Jag växlar mellan DIF-Löven (5-0) och FBK-Leksand (2-0)... Det ser för jävligt ut med andra ord?