Knylan: Jag blir bara deprimerad när jag läser om gamla storhetstider numera. Att vi ens har spelat matcher som allmänheten bryr sig om känns tragiskt nog väldigt avlägset.
Det kommer nya storhetstider, där allmänheten kommer att bry sig om våra matcher. Frågan är bara hur gammal man kommer att vara då, om man ens lever. Är man typ 70 bast, kommer man att sätta lika stort värde på TIK:s framgångar då som när man var 30-35? Fan vet, man kanske bara är en tragisk gubbjävel som ältar om sina krämpor. I så fall får man väl vara tacksam för det vi åstadkom under 2000-talets första decennium, även om jag grämer mig över att vi inte vann SM-guld när vi var som allra bäst. Om vi bara hade klarat oss undan skador på ett normalt sätt efter rivstarten hösten 2006, så kan det tänkas att vi hade ståtat där med Le Mat våren 2007. Men nu hamnade bucklan ca 15 mil norrut i stället...