Jag känner inte någon helt ogrumlad småländsk (ursäkta Richard) glädje över Timrås placering. Jo jag är naturligtvis jätteglad, det är kul med varje vunnen match och varje tagen poäng. Men samtidigt finns en gnagande oro för att det bara är en parentes, att formsvackan, skadorna och motgångarna ska börja att komma. Jag tillhör dem som räknar poängen nedåt efter varje omgång, som funderar "hur långt räcker dessa poäng - över kvalstäcket?, kanske ända till sista slutspelsplatsen?"
OM Timrå går till slutspel så skulle jag tycka att det var en jätteframgång - jag skulle bli jätteglad. Men jag kan ännu inte ta till mej bilden av Timrå som ett av elitseriens topplag. Jag kan inte känslomässigt betrakta TIK som en möjlig guldkandidat. Inte denna säsong och inte nästa säsong heller.
För mej är det fina spel som man presterar i match efter match belöning nog.
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
Jag känner inte någon helt ogrumlad småländsk (ursäkta Richard) glädje över Timrås placering. Jo jag är naturligtvis jätteglad, det är kul med varje vunnen match och varje tagen poäng. Men samtidigt finns en gnagande oro för att det bara är en parentes, att formsvackan, skadorna och motgångarna ska börja att komma. Jag tillhör dem som räknar poängen nedåt efter varje omgång, som funderar "hur långt räcker dessa poäng - över kvalstäcket?, kanske ända till sista slutspelsplatsen?"
OM Timrå går till slutspel så skulle jag tycka att det var en jätteframgång - jag skulle bli jätteglad. Men jag kan ännu inte ta till mej bilden av Timrå som ett av elitseriens topplag. Jag kan inte känslomässigt betrakta TIK som en möjlig guldkandidat. Inte denna säsong och inte nästa säsong heller.
För mej är det fina spel som man presterar i match efter match belöning nog.