El Maco: Nu kan vi nog alla vara överens om att det förmodligen krävs 12 raka poäng om det här ska gå. Men hey, vart var vi för fyra veckor sedan? Och hur nära semester var vi inte när Mora hade 2-0 på oss här i fredags? Och vart vart vi i tankarna när Asplöven kvitterade till 4-4 i söndags? Allt det här är en bonus. Vi kan väl bara njuta på fredag, och hylla laget för en jättefin avslutning på säsongen!
Kom riktigt pumpad till match igår. Möttes av fin uppslutning på läktarplats. Challe vandrade förbi till klackens jubel.
Timrå såg taggade ut i matchinledningen och redan efter en minut fick man chansen att spela med en man mer på banan. Timrå fortsätter vara först på puck men får inte ut något. Just spelet i numerärt överläge tycker man ska se bättre ut efter laget haft 52 matcher att träna på spelformen. Sex minuter in åker Mattias Nilsson ut för en interference och Almtuna visar direkt varför man var Hockeyallsvenskans bästa lag i powerplay när Emil Larsson gör 1-0 till hemmalaget. Dryga minuten efter åker Sam Marklund ut för highsticking och i det följande powerplayspelet var 2-0 ett faktum.
Efter den katastrofala inledningen kom Timrå aldrig igen. Forsberg vaskade om i formationerna. Wedin och Ejdsell bytte plats men hemmalaget var först på alla puckar och stängde effektivt Timrås uppspel. Reduceringspucken kommer med tre minuter kvar den tredje perioden då Elias Pettersson hittar Johan Persson som parkerat i slottet som bara har att slå in pucken i öppen kasse.
Laget har tagit ut max i avslutningen av grundserien. Igår kändes som att bensinen tagit slut. Kanske hade en spelare som Per Hallin kunnat ge ny energi och vända matchen. Vi får hoppas att han är tillbaka på fredag då serieledarna Oskarshamn kommer på besök och att publikstödet kan ge Timrå extra boost i en serie som redan känns avgjord för deras del.
Förväntningarna att Timrå skulle gå långt i Meca hockey race skall väl i ärlighetens namn sägas inte ha varit så höga. Timrå har under långa delar av säsongen befunnit sig under nedre strecket med hot om en negativ kvalserie. Det var ändå med besvikelse jag åkte tillbaka till Stockholm igår.
Spelare och ledare ska dock vara stolta att man lyft sig och lyckats vända den negativa trenden för att ta Timrå till den första slutspelsserien på flera säsonger.
Men hey, vart var vi för fyra veckor sedan? Och hur nära semester var vi inte när Mora hade 2-0 på oss här i fredags?
Och vart vart vi i tankarna när Asplöven kvitterade till 4-4 i söndags?
Allt det här är en bonus. Vi kan väl bara njuta på fredag, och hylla laget för en jättefin avslutning på säsongen!