Efter att ha bytt platser hamnade Jonas Edvardsson och hans son nära Timrå IK-klacken på ståplats i stället. – De skötte sig skitbra. Vi satt bara på 20 meters avstånd från dem och de var riktigt imponerande. De älskade sitt eget lag mer än att hata moståndarna.
T T: Märklig farsa om du frågar mig! Ta med en femåring på hockeymatch mellan Björklöven och Timrå IK!?
Den närmaste parallel jag kan dra var när min kulturflummige och kollektivfostrade moster tog mig med på bio i början av min karriär. Det vill säga då mjölktänderna i min käft bara hade enstaka glugg.
Mina busprickpolare på lekis hade talat sig blå om Tjorven, Emil i Lönneberga och någon livsfarlig historia som hette Djungelboken.
Närå! Moster plockar med lilla mig på Ingmar Bergmans sköna svartmörka epos Ormens Ägg. En nevrotisk blyångest om svält och svårmod i ett mellankrigiskt mörksvart Berlin... Ett fåtal tyska fårade skådisar i svält och rök med självmord i blick.
Den här omskrivna farsan har nog missuppfattat det mesta i uppfostran och vägval till femåringar! Kan nog själv vara skadad av TV-klassikerna Vilse i pannkakan och typ Tååååårtan!
Hockey borde ha åldersgräns! Givetvis borde små känsliga barn endast skolas in till lallande Leksand. Förskolenivå och myspys rakt över. Lika ofarligt som kärlekstunneln på Gröna Lund.
Hockeyångest är allvarliga saker! Och föräldrar måste ta ansvar!
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· · 
– De skötte sig skitbra. Vi satt bara på 20 meters avstånd från dem och de var riktigt imponerande. De älskade sitt eget lag mer än att hata moståndarna.