Smokey: jag tycker att ni för ett konstigt resonemang i den här frågan. Jag utgår från att du i viss mån var ironisk när du skriver om åldersgräns eftersom vi ska vara glada över varenda käft som tar sig till matcherna.
Utöver detta så verkar den allmänna uppfattningen vara att omgivningen skall anpassa sig till hockeyn? Har hockeyn råd med det? Jag hävdar att förhållandet bör vara det motsatta. Att sitta och skrika könsord på sittplats tycker jag visar på en bristande förmåga att föra sig. Klarar man inte av att bete sig i en grupp av människor så kan man gott sitta och vråla hemma i tv-soffan. Sätter man sig precis bredvid klacken eller ställer sig mitt i den så håller jag dock med de flesta skribenter, då får man vara beredd på lite extra testosteron i luften. Jag har många bekanta i storstadsregionerna som har slutat gå på fotbollsmatcher eftersom det är en ogästvänlig och halvläskig miljö, jag säger inte att hockeymatcher behöver upplevas på samma sätt men jag tror inte det skulle vara till någon förenings fördel om barnfamiljer slutade gå på matcherna.
"Förfallet kommer ändå senare i livet?" Ja absolut lär den lille grabben lära sig innebörden av en hot cosby eller en dirty sanchez tids nog men personen som skrek dom här sakerna lär väl knappast bete sig på samma sätt på konferensen, på ett bröllop eller på släktmiddagen, varför är det ok på hockeymatchen?
297: Jag har åkt på Timrå matcher regelbundet sedan mitten av 80-talet. 90% av gångerna på bortastå.
Ironi är helvetet på jorden.
Vet att jag i Nyköping myntade och ledde klacken i en jävligt högljudd:
- Domarn e dum jättedum!
Dommaren stirrade flinande upp på oss i klacken. Det hade inte fungerat utan att domaren stött på kiloton av "Domarjävel" och andra mer abstrakta tolkningar av vidhängande könsord.
Allt har sin tid.
Minns också att jag skämdes något grönjävligt i Tranås.
I pausen åkte en uppvisningskåt, eller vad heter det... Exebistisk... typ... trebarnsmorsa typ runt i konståkningsskriskor och rev av sig t-shirt efter t-shirt med reklambudskap som hon kastade ut till publiken. Hon hade alltså lager på lager... Nästan lite bisarrt i min värld...
Då vrålade jag plötsligt med hög stämma:
- VISA... INTE PATTARNA! Ordet Inte jätte jätte högt.
Damen avbröt sin märkliga stripteaseinspererade sponsoraktivitet.
Ironi? Jag vet inte?
Men ironiskt är det inte att Timrå IK kan framkalla svår ångest och långvariga svårmodstillstånd och djup. Detta kanske inte kräver åldersgräns... Men vad sägs om en liten varningstext som typ på ciggpaket?
Jag gillar inte folk som skriker könsord. Om det inte är i någon välorganiserad orgie med åldersgräns.
· 
· 
Utöver detta så verkar den allmänna uppfattningen vara att omgivningen skall anpassa sig till hockeyn? Har hockeyn råd med det? Jag hävdar att förhållandet bör vara det motsatta. Att sitta och skrika könsord på sittplats tycker jag visar på en bristande förmåga att föra sig. Klarar man inte av att bete sig i en grupp av människor så kan man gott sitta och vråla hemma i tv-soffan. Sätter man sig precis bredvid klacken eller ställer sig mitt i den så håller jag dock med de flesta skribenter, då får man vara beredd på lite extra testosteron i luften. Jag har många bekanta i storstadsregionerna som har slutat gå på fotbollsmatcher eftersom det är en ogästvänlig och halvläskig miljö, jag säger inte att hockeymatcher behöver upplevas på samma sätt men jag tror inte det skulle vara till någon förenings fördel om barnfamiljer slutade gå på matcherna.
"Förfallet kommer ändå senare i livet?" Ja absolut lär den lille grabben lära sig innebörden av en hot cosby eller en dirty sanchez tids nog men personen som skrek dom här sakerna lär väl knappast bete sig på samma sätt på konferensen, på ett bröllop eller på släktmiddagen, varför är det ok på hockeymatchen?