Ja, det känns förjävligt alltihop. Decimerat manskap till förbannelse. Får inte riktigt, men nånting ditåt, när den ene efter den andre drog på sig långtidsskador säsongen 2006/2007. Den säsong då vi borde ha vunnit SM-guld. Pärssinen, Hahl, Pyörälä, Hedström etc... Med laget intakt kan jag tänka mig att vi hade fixat det. Men inte nog med alla skadorna. Vi åkte ur på grymmast möjliga sätt dessutom. Var fanns hockeygudarna när vi som bäst behövde dem?