Tack för förtroendet! Mitt första hårda TIK-minne var när vi tappade 8-1 till 8-4 i sista perioden i Kvalseriematchen 1978. 8-2 hade räckt för att stanna kvar i Elitserien. Det var den sportsliga biten och det var då jag lärde mig att avsky Löven.
Rent personligen var nog det första hårda TIK-minnet när jag somnade på läktaren i Scaniarinken i en Superallsvensk match våren 1999. Nästa riktigt klara minne var att jag vaknade hemma på golvet på Västmannagatan.
Då blev det bråttom till jobbet i Upplands Väsby och på pendeltåget kunde jag sedan läsa att vi hade förlorat med 6-3 efter en mindre lyckad sistaperiod. : (
DJ Hemp: tror vi är ungefär samma årgångar. Ett av mina första minnen är då man stod och väntade utanför det gamla omklädningsrummet. Den dyrkan jag kände då dörren öppnades och killarna kom vaggandes på de utlagda gummimattorna i riktning mot ladan, lade grunden till mitt outtröttliga intresse. Olle, Håkan, Tåget.... alla dessa sköna polisonger som vandrade förbi och ibland la en nött handske på mitt huvud. R.I.P.
DJ Hemp: har oklara tidiga minnen, fick hänga med Timråälskande farsa från mycket tidig ålder, menminns min första bortamatch, Modo borta i Elitserien -81. Och rimligen några SCA-cuper de åren. Annars spelade ju aldrig Timrå mot Tunadal förrän framåt -86 eller något liknande.
Jag blev hardcore under Jocke Nilssonåren och flyttade till Stockholm 1993 strax innan Timrå fick ordning på grejorna och började satsa uppåt igen. När Timrå började kvala mer och längre blev det mer hockey i Mälardalen och 1997 drog vi igång TIK08.
För övrigt jag som bar hem DJ Hemp till Västmannagatan...
Arbogamatchen var det första "nya" TIK-minne jag har som exilsupporter.
Efter debaklet med ST-hockey och annat. Jag var på några ladanbesök även under 70-talet. Men då minns jag mer spring på läktarna och sprucken varmkorv för typ 2.50.
· 
Tack för förtroendet! Mitt första hårda TIK-minne var när vi tappade 8-1 till 8-4 i sista perioden i Kvalseriematchen 1978. 8-2 hade räckt för att stanna kvar i Elitserien. Det var den sportsliga biten och det var då jag lärde mig att avsky Löven.
Rent personligen var nog det första hårda TIK-minnet när jag somnade på läktaren i Scaniarinken i en Superallsvensk match våren 1999. Nästa riktigt klara minne var att jag vaknade hemma på golvet på Västmannagatan.
Då blev det bråttom till jobbet i Upplands Väsby och på pendeltåget kunde jag sedan läsa att vi hade förlorat med 6-3 efter en mindre lyckad sistaperiod. : (