Klistrar in ett svar jag skrev i ett annat sammanhang.
---
[X]: Du verkar sakna grundläggande kunskap på det här området. Det normala är att kommuner äger och driver idrottsanläggningar som är subventionerade och hyrs ut till idrottsföreningar. I det här fallet förvärvade kommunen en ishallsanläggning för 45 mkr, där investeringssumman i ombyggnaden till arena uppgått till cirka 100 mkr. Under den tid som ishallen var föreningsägd betalade kommunen ett driftanslag på i genomsnitt 3,2 mkr per år. I sammanhanget kan man konstatera att kommunen först haft ett lågt driftanslag och sedan förvärvat ishallsanläggningen för under halva byggsumman.
Kommunens investering finansierades som brukligt genom upplåning. Med nuvarande avtal täcks bland annat kostnaden för detta genom hyresintäkten. Genom denna finansiering hade man alltså inte kunnat bygga något annat, allra minst finansiera annan verksamhet.
Upplägget med en väldigt hög hyressättning - som innebär en fortsatt väldigt låg kommunal nettokostnad - föll inte väl ut. Det vore knappast märkligt om kommunen i det läget väljer att balansera hyran. Den kommunala nettokostnaden kommer i så fall gå från väldigt låg (4,5 mkr från 2018) till låg eller normal. Fördelen för kommunen är att man genom att sätta rimliga förutsättningar för föreningen fortsatt kan ha en normal eller hög hyresintäkt.
Till sammanhanget (observera att detta inte är någon kritik utan enbart just ett sammanhang): Närmaste liknande anläggning är Gärde ishall (SEA). Där har Sundsvalls kommun de senaste åren investerat mer (nya läktare, ny ventilationsanläggning) än vad Timrå kommun övertog en hela arena för. Kostnaden för ishallsdelen redovisas inte separat, men en rimlig bedömning är att den är i paritet med Timrå ishall, 9,5 mkr. Hyresintäkten var 2014 0,6 mkr. Det innebär i så fall en kommunal subvention uppgående till 8,9 mkr.
Andra exempel, underlag från respektive kommun 2015: Himlabadet: Kostnad 61,9 mkr, hyresintäkt 18,9 mkr. Sundsvalls sporthall: Kostnad 13,3 mkr, hyresintäkt 2,9 mkr. Norrporten Arena: Kostnad 8,4 mkr, hyresintäkt 1 mkr. Gärdeanläggningen: Kostnad 34,9 mkr, hyresintäkt 4,7 mkr. Gärde ishall (del av Gärdeanläggningen): Kostnad – se bedömning ovan, hyresintäkt 0,6 mkr. Timrå IP: Kostnad 12,8 mkr, hyresintäkt 1,8 mkr.
Kongo: bra sammanfattning...konstigt att vissa kommunpolitiker i Timrå inte fattar detta. En helt annan sak...dock hall. Har sett flera som nämnt att Mora måste bygga nytt eller bygga ut om det blir SHL. Stämmer det? Trodde att de hade fullstor hall. Hur är det med NHK?
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
· · 
screenshot20241122-061117.png
---
[X]: Du verkar sakna grundläggande kunskap på det här området. Det normala är att kommuner äger och driver idrottsanläggningar som är subventionerade och hyrs ut till idrottsföreningar. I det här fallet förvärvade kommunen en ishallsanläggning för 45 mkr, där investeringssumman i ombyggnaden till arena uppgått till cirka 100 mkr. Under den tid som ishallen var föreningsägd betalade kommunen ett driftanslag på i genomsnitt 3,2 mkr per år. I sammanhanget kan man konstatera att kommunen först haft ett lågt driftanslag och sedan förvärvat ishallsanläggningen för under halva byggsumman.
Kommunens investering finansierades som brukligt genom upplåning. Med nuvarande avtal täcks bland annat kostnaden för detta genom hyresintäkten. Genom denna finansiering hade man alltså inte kunnat bygga något annat, allra minst finansiera annan verksamhet.
Upplägget med en väldigt hög hyressättning - som innebär en fortsatt väldigt låg kommunal nettokostnad - föll inte väl ut. Det vore knappast märkligt om kommunen i det läget väljer att balansera hyran. Den kommunala nettokostnaden kommer i så fall gå från väldigt låg (4,5 mkr från 2018) till låg eller normal. Fördelen för kommunen är att man genom att sätta rimliga förutsättningar för föreningen fortsatt kan ha en normal eller hög hyresintäkt.
Till sammanhanget (observera att detta inte är någon kritik utan enbart just ett sammanhang): Närmaste liknande anläggning är Gärde ishall (SEA). Där har Sundsvalls kommun de senaste åren investerat mer (nya läktare, ny ventilationsanläggning) än vad Timrå kommun övertog en hela arena för. Kostnaden för ishallsdelen redovisas inte separat, men en rimlig bedömning är att den är i paritet med Timrå ishall, 9,5 mkr. Hyresintäkten var 2014 0,6 mkr. Det innebär i så fall en kommunal subvention uppgående till 8,9 mkr.
Andra exempel, underlag från respektive kommun 2015:
Himlabadet: Kostnad 61,9 mkr, hyresintäkt 18,9 mkr.
Sundsvalls sporthall: Kostnad 13,3 mkr, hyresintäkt 2,9 mkr.
Norrporten Arena: Kostnad 8,4 mkr, hyresintäkt 1 mkr.
Gärdeanläggningen: Kostnad 34,9 mkr, hyresintäkt 4,7 mkr.
Gärde ishall (del av Gärdeanläggningen): Kostnad – se bedömning ovan, hyresintäkt 0,6 mkr.
Timrå IP: Kostnad 12,8 mkr, hyresintäkt 1,8 mkr.
Timrå ishall 2017: Kostnad: 9,5 mkr, hyresintäkt 4 mkr.
Om du är kritisk till kommunalt åtagande för idrottsanläggningar så ser du att du har börjat i fel ände.