På tal om det med Dahlen. Ett lag ska väl för fan kunna hantera att ha en spelare i laget som är bättre än de andra. Barcelona står ju inte och faller med Messi direkt. Extremt exempel men det finns otaliga fall där lag kan fungera trots någon/några toppspelare.
Eller har de andra spelarna så dålig tro på sig själva och slutar göra jobbet till hundra procent bara för att en annan spelare i samma lag är bättre?
I ett lag kommer de alltid finnas individer som är bättre och sämre än andra medspelare, och ett lag på denna nivå ska kunna hantera det och inse att de fortfarande spelar i ett LAG där alla roller är viktiga på sitt sätt.
Bara för att en spelare är bättre betyder det inte att man ska sluta bidra i sin egen roll. Det måste väl spelarna vara professionella nog att hantera?
Heisenberg: du har rätt i att laget inte ska stå och falla med en enda spelare men tycker att det blir fel att jämföra med Barcelona. Messi må vara bäst i laget men sen har dom väl åtskilliga världsspelare utöver honom också?
I Timrå (och alla andra lag i serien) finns en hel hop spelare som är på gränsen mellan div1 och Allsvenskan. Serien håller en låg klass när det gäller spelarkvalité och när man då får in ett guldkorn som Dahlén eller Lavoie så är det nog lätt att tänka att dom kommer att göra en otrolig skillnad i laget. Och det gör dom ju!...på ena halvan av isen. I försvaret har vi, precis som många andra lag, svaga ishockeyspelare vars tillkortakommanden inte kan kompenseras upp av att vi rekryterar offensiv spets.
Nä man skulle aldrig ha utökat SHL till 14 lag, alldeles för många spelare försvinner dit (och till Europa). Allsvenskan har urholkats på talanger med begränsade framtidsutsikter. Kolla på vår match mot Modo. Två jämna lag och sen vinner vi för att dom har ett par juniorer som slår indianare i eget slott. Kolla på vår match mot SSK, vi släpper in ett par enkla mål för att vi spelar clownhockey i egen zon. Hade det inte varit för att vi har en av seriens absolut bästa målvakter så hade vi inte ens varit topp 8 idag.
Det kan jag hålla med om, men den mentala biten vet man inte alltid var man har.
Ett annat kanske långsökt exempel: Ishockey-VM 2004. Sverige hade en mycket god laganda, men vissa spelare ”offrades” när de utslagna storstjärnorna från NHL kallades in lagom till semifinalen. Bl a ”Foppa”. Fan vad bra, tänkte man. Fast sedan förlorade Sverige finalen likt förbannat efter att just Foppa ”plockades bort” via en tackling i ett läge där vi hade Kanada på gaffeln. Det kanske hade fixat sig om samma grabbar som tidigare hade gjort grundjobbet i turneringen hade fått löpa linan ut?
Ett riktigt ”långskott”, jag vet. Trots allt ser jag helst att Dahlén stannar kvar så länge som möjligt.
· 
Eller har de andra spelarna så dålig tro på sig själva och slutar göra jobbet till hundra procent bara för att en annan spelare i samma lag är bättre?
I ett lag kommer de alltid finnas individer som är bättre och sämre än andra medspelare, och ett lag på denna nivå ska kunna hantera det och inse att de fortfarande spelar i ett LAG där alla roller är viktiga på sitt sätt.
Bara för att en spelare är bättre betyder det inte att man ska sluta bidra i sin egen roll. Det måste väl spelarna vara professionella nog att hantera?