kulltorp: Ja, lite väl hög neggonivå kan tyckas. Vi har trots allt tagit 12/15 de senaste 15, och igår var vi inte så långt ifrån 2 eller 3 poäng mot ett av seriens hemmastarkaste lag. Svårt att få nu-kvalar-vi-till-ettan!!!1-frossa av det.
Men, frustrationen är påtaglig och förståelig. Att Timrå leder serien är fantastiskt, men det känns svårbegripligt när man bevittnar många av matcherna. Vi blir utorganiserade/-manövrerade offensivt av ett flertag lag, och är märkligt lätta att checka sönder. Det brukar ordna sig ändå, tack vare sjukt stabilt målvaktsspel, jobbigt försvar och individuella skills. Som sagts förut: det är nog jävligt jobbigt att möta Timrå.
När man bevittnar trojamötena, samt matcherna mot Bofors, Pantern m fl är det svårt att se Timrå som en seriös utmanare senare i vår. Om man blir så pass lätt utmanövrerade av dessa lag är det läbbigt att tänka på vad ett - betydligt homogenare/tyngre - SHL-motstånd kan göra. Risken är att det blir tvärnit direkt. Att vi spelar bra mot Leksand t ex betyder kanske inte så mycket. Vi kickade Moras stjärt i fjol också, och betydelsen av det var väl inte jättestor. Å andra sidan - vi orsakade nog en del frustration hos morafansen också (hur faen ska det gå i kvalet när vi blir utspelade av Timrå?). Så man ska kanske inte stirra sig blind på hur det går mot - på pappret - sämre motståndare.
Låt oss se vad kommande tre matcher ger. Störtdykning och 0 poäng, klart jobbigt läge. Då blir det nog sjukt svårt att behålla topp-2. Men: så här långt har Timrå haft a) korta poängsvackor, och b) varje gång studsat tillbaka med poängstreaks. Jag vill därför inte negga något i förskott. Även om det skulle bli tvärstopp mot hest och panter.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
· 
screenshot20241122-061117.png
Men, frustrationen är påtaglig och förståelig. Att Timrå leder serien är fantastiskt, men det känns svårbegripligt när man bevittnar många av matcherna. Vi blir utorganiserade/-manövrerade offensivt av ett flertag lag, och är märkligt lätta att checka sönder. Det brukar ordna sig ändå, tack vare sjukt stabilt målvaktsspel, jobbigt försvar och individuella skills. Som sagts förut: det är nog jävligt jobbigt att möta Timrå.
När man bevittnar trojamötena, samt matcherna mot Bofors, Pantern m fl är det svårt att se Timrå som en seriös utmanare senare i vår. Om man blir så pass lätt utmanövrerade av dessa lag är det läbbigt att tänka på vad ett - betydligt homogenare/tyngre - SHL-motstånd kan göra. Risken är att det blir tvärnit direkt. Att vi spelar bra mot Leksand t ex betyder kanske inte så mycket. Vi kickade Moras stjärt i fjol också, och betydelsen av det var väl inte jättestor. Å andra sidan - vi orsakade nog en del frustration hos morafansen också (hur faen ska det gå i kvalet när vi blir utspelade av Timrå?). Så man ska kanske inte stirra sig blind på hur det går mot - på pappret - sämre motståndare.
Låt oss se vad kommande tre matcher ger. Störtdykning och 0 poäng, klart jobbigt läge. Då blir det nog sjukt svårt att behålla topp-2. Men: så här långt har Timrå haft a) korta poängsvackor, och b) varje gång studsat tillbaka med poängstreaks. Jag vill därför inte negga något i förskott. Även om det skulle bli tvärstopp mot hest och panter.
Det k a n gå.