Jag vet inte vad man ska säga riktigt. Hur det än går de kommande veckorna så kommer #54 vara den enskilt viktigaste spelaren i den här klubben det här decenniet. Går det som vi alla hoppas och vi klarar av att etablera oss på allvar så kommer hans legacy fetstilas ännu mer. Det är tack vare hans energi och utveckling som vi våren 2016 till slut kunde nå någon form av framgång efter så många år av sportslig stagnation. Vi började helt plötsligt vinna mark och bli en klubb som andra unga spelare attraherades av. Vi hade inte haft en chans att plocka en sån som Lööke säsongen efter utan Dahlén. Sen började det rulla på allt mer.
Knylan: Precis. Jonathan är en fantastisk person och spelare. Han har enskilt varit den största anledningen till att den här säsongen har överträffat allas förväntningar. Den som säger nåt annat ljuger, eller är dum på riktigt. Hur mycket värmer det inte ett gammalt Timrå-hjärta att se honom och Elias P dominera hockey-Sverige? Vad är oddset på att två av de senaste decenniernas största talanger skulle komma från fucking lilla Timrå? Dessutom samtidigt.
Jag tycker det är magiskt. Sällan har en hockeysäsong varit så rolig och intressant att följa som denna. Jag har haft ynnesten att på nära håll följa EP:s utveckling till att bli SHL:s största attraktion. Att vinna poängligan, vinna plusminus-ligan, bli tvåa i skytteligan och slå alla tiders poängrekord för juniorer är egentligen en obegriplig prestation.
Vad gör dessa spelare så fantastiska? Det gemensamma är att dom har gigantiska hockeyhuvuden, båda verkligen BRINNER för sin sport. Sedan tycker jag att det finns det stora olikheter hos dom också. Jonathan spelar verkligen med hjärtat vidöppet i alla situationer, EP:s spel kommer mer från en överlägsen hockeyhjärna.
Jonathan kan inte på samma sätt som Elias dominera hela byten, för att inte säga hela matcher. Han kan försvinna ur matchbilden för att helt utan förvarning avgöra vilken tillställning som helst. En fantastisk egenskap som är ytterst få förunnade. Men Elias är en mer komplett spelartyp, det enda som håller honom från världsdominans redan nu är fysiken. EP:s talang saknar för tillfället motstycke i svensk hockey, jag tror Sverige aldrig fått fram en större talang. Med betoning på talang. Varken Foppa eller Sundin kan mäta sig där. Det som gör Elias så unik är hans spelförståelse/bollbegåvning. Där är Jan-Owe Waldner den jag närmast kommer att tänka på. Så högt håller jag hans begåvning.
Jag tycker Sam Hallams kommentar efter alla tiders juniorrekord var slaget är talande. " Vad ska man säga? Det känns som att jag redan sagt allt. Jag fick frågan tidigare om vad vi tränare gör när det gäller Elias och mitt ärliga svar är att jag bara försöker hålla mig undan. Elias ser saker överallt och man kan flytta honom från högerforward till vänsterforward eller till center och han kommer direkt in i det. Hans "hockeysense" är helt fantastiskt."
Så innan Jonathan och Elias lämnar landet för att frälsa Vancouver får vi hoppas att båda slutför det dom så otroligt framgångsrikt påbörjat. Att Jonathan för oss upp i SHL och att Elias ehh... vinner poängligan i SM-slutspelet.
Jag vet att dom flesta här hatar plast-Väggsjö så jag skiter i att skriva det uppenbara. Men en liten förmildrande omständighet måste vara att Sam Hallam är SHL:s i särklass mest sympatiske tränare. Eller?
· · 
