mikenomad: 16e året. Varierande aktivitet minst sagt, men en ha la semester ibland :-)
Så glad i alla fall att man håller på en förening som ”sticks for life”. Där kommer ju aldrig vissa andra föreningar ikapp, så är det bara.
Hämtade ut min aktieägartröja och halsduk igår, efter att DHL returnerat och underbara TIK bara matat tillbaka den gång på gång (jag var ute och reste,,,)
HS blir ibland mer än en kanal där man ventilerar åsikter. Ibland kan jag komma på mig själv med att nästan söka tröst genom att leta positiva inlägg när man vandrar i dödsskuggans dag med iphone lurar på och en Bergman film på youtube efter en torsk när laget haft ledning med 2-0 halvvägs in i tredje.
Ibland får HS en att känna sig som en del av någonting större, och att sorgen efter en katastrof liksom smetas ut på fler, eller att någon annan också såg den där Ouäöglesparken som domarna alltid blundar för. En sorts bekräftelse på att man inte är galen. Man kan nästan förstå vad som händer i kollektiv som Stockholmslagens klackar, förutom knogjärnen då.... :-)
Nä - fram för en ny tråd nerför memory lane. En kavalkad där alla lägger upp sina bästa inlägg! Farbror Smokeys Explorerfabler. Bragd Birger och det uteblivna Nobelpriset! El Macos Memoarer. Modano berättar, fördjupar och förklarar - eller liknande. Låt nostalgins härliga verklighetsflykt and good laughs flöda,
lincoln: Ja jävlar i min låda om du inte satte hela HS själ på pränt där. Memory lane...but åffkårs. Låtom oss köra, jag ska genast gå igenom arkivet. Över 13000 inlägg under nuvarande nick så det kan ju ta sin tid 😂
· 
Varierande aktivitet minst sagt, men en ha la semester ibland :-)
Så glad i alla fall att man håller på en förening som ”sticks for life”. Där kommer ju aldrig vissa andra föreningar ikapp, så är det bara.
Hämtade ut min aktieägartröja och halsduk igår, efter att DHL returnerat och underbara TIK bara matat tillbaka den gång på gång (jag var ute och reste,,,)
HS blir ibland mer än en kanal där man ventilerar åsikter. Ibland kan jag komma på mig själv med att nästan söka tröst genom att leta positiva inlägg när man vandrar i dödsskuggans dag med iphone lurar på och en Bergman film på youtube efter en torsk när laget haft ledning med 2-0 halvvägs in i tredje.
Ibland får HS en att känna sig som en del av någonting större, och att sorgen efter en katastrof liksom smetas ut på fler, eller att någon annan också såg den där Ouäöglesparken som domarna alltid blundar för. En sorts bekräftelse på att man inte är galen. Man kan nästan förstå vad som händer i kollektiv som Stockholmslagens klackar, förutom knogjärnen då.... :-)
Nä - fram för en ny tråd nerför memory lane. En kavalkad där alla lägger upp sina bästa inlägg! Farbror Smokeys Explorerfabler. Bragd Birger och det uteblivna Nobelpriset! El Macos Memoarer. Modano berättar, fördjupar och förklarar - eller liknande. Låt nostalgins härliga verklighetsflykt and good laughs flöda,