JonteD: Ja, det var iaf enklare och mer spontant/oorganiserat vilket sporrade till egna initiativ. Idag curlas glina från skjutsning från dörren hemma till hämtning efter match eller träning. Då fick man spola isen själv alt kara bort snön från den upplogade isrektangeln på sjön eller myren. Snickra ihop en målställning utan nät på sidorna men med ett droppnät av juteväv som man klippt till från en kaffesäck och sen spikat fast på insidan av ribban. Ofta spelade man matcherna med tennisboll istf med puck, det blev nån sorts mellanting mellan hockey och bandy. Häftigast var känslan när målskottet satt och droppnätet stod som en strut innan det av rekylen svängde tillbaka och släppte greppet om tennisbollen. Som sagt: nostalgi, vad vore livet utan den...🎾
Huge: En sak jag måste berätta är att jag varit sjuk i fyra år nu (gick in i väggen, fick cancer o PTSD efter mina vändor på Balkan men igår kväll mådde jag riktigt bra när vi surrade om våran uppväxt med de vill jag tacka er som är i våran bok och skriver de va en höjdare igår min trasiga hjärna gjorde frivolter tack vare er gamla slocknade stjärnor!!😁👏👍👍👍
Huge: Med boll = då kunde någon stå i mål , det fanns inte många målvakter alla vill vara utespelare . Vi hade en äldre kille som jobbade på Östrand ( Jörgen K ) som brukade ställa sig i mål med tjocka gummi handskar och plockade våra puck prosektiler .
The great one: RV har alltid varit ett löst sammansatt kompisgäng som haft ett gemensamt intresse för läktarkultur. Det finns ingen ingångsrit eller medlemskap, RV existerar bara på läktaren - därav en läktargrupp.
Idag curlas glina från skjutsning från dörren hemma till hämtning efter match eller träning.
Då fick man spola isen själv alt kara bort snön från den upplogade isrektangeln på sjön eller myren.
Snickra ihop en målställning utan nät på sidorna men med ett droppnät av juteväv som man klippt till från en kaffesäck och sen spikat fast på insidan av ribban.
Ofta spelade man matcherna med tennisboll istf med puck, det blev nån sorts mellanting mellan hockey och bandy. Häftigast var känslan när målskottet satt och droppnätet stod som en strut innan det av rekylen svängde tillbaka och släppte greppet om tennisbollen.
Som sagt: nostalgi, vad vore livet utan den...🎾