Tikkare: Alltså så här, jag förstår synpunkterna på att det är piss, ve och skam att man inte gjorde legendkvällen till ett större jippo med legendmatch och tydligare närvaro och tillgänglighet. Men i ärlighetens namn, hur många hade kommit om man hade gått ut med det tidigare med befintlig kommunkation? Över 1000 personer? Nja.
Det vi får ha i åtanke innan vi spyr galla över hur piss marknadsavdelningen är (tro mig, jag har ett och annat att säga om det också) så behöver vi backa ett steg och tänka på vad det är som har gjorts. Timrå IK är inte direkt kända för att hylla sina största och mest tongivande spelare eller ledare, än mindre spelare som varit viktiga under ett fåtal säsonger (T ex Krykov), hur många kids vet vem Timo Pärssinen är liksom? Pär Styf och Pelle Hallin (Molinder nu också) ville fortsätta att jobba inom föreningen, väldigt gärna. Timrå IK lyckades inte hitta eller skapa ett behov för att ge dem en roll i föreningen, de sökte sig till Modo och Sundsvall.
En ledare som Tommy Andersson, en av de viktigaste ledarna i förenings överlevnad och nutida historia får knappt någon credd för detta utan får gott gå på årsmöterna som en vanlig medlem, så gott som bortglömd. Kultspelare som Jonathan Hedström? Ingenting. Crippe? Får jobba ideellt som då-och-då scout på nåder, trots att han är på plats i arenan nästan varje match.
Detta är det första försöket någonsin av Timrå IK att ta kontakt med och involvera tidigare spelare i Timrå IK, en utsträckt hand. En rent förtroendebyggande insats från Timrå IKs sida, den här aktiviteten handlade aldrig om att locka folk till arenan eller att bjuda på legendshow. Jag är övertygad om att vi kommer att få se mer av dessa spelare framöver, efter att Timrå IK har presenterat sig, sitt synsätt framåt och hur de kan dra nytta av varandra under sällskapliga former.
Jag hade inte varit supersugen på att bli inslängd i ett rent kommersiellt sammanhang av en förening som inte så mycket som skickat ett sms till mig efter att jag spelat där i 6 år. Det är okej att känna sig snuvad på konfekten, men jag vet att planen från början var att inte ens annonsera att de var på plats eftersom aktivitetens natur inte var för allmänheten.
· 
Det vi får ha i åtanke innan vi spyr galla över hur piss marknadsavdelningen är (tro mig, jag har ett och annat att säga om det också) så behöver vi backa ett steg och tänka på vad det är som har gjorts.
Timrå IK är inte direkt kända för att hylla sina största och mest tongivande spelare eller ledare, än mindre spelare som varit viktiga under ett fåtal säsonger (T ex Krykov), hur många kids vet vem Timo Pärssinen är liksom?
Pär Styf och Pelle Hallin (Molinder nu också) ville fortsätta att jobba inom föreningen, väldigt gärna. Timrå IK lyckades inte hitta eller skapa ett behov för att ge dem en roll i föreningen, de sökte sig till Modo och Sundsvall.
En ledare som Tommy Andersson, en av de viktigaste ledarna i förenings överlevnad och nutida historia får knappt någon credd för detta utan får gott gå på årsmöterna som en vanlig medlem, så gott som bortglömd. Kultspelare som Jonathan Hedström? Ingenting. Crippe? Får jobba ideellt som då-och-då scout på nåder, trots att han är på plats i arenan nästan varje match.
Detta är det första försöket någonsin av Timrå IK att ta kontakt med och involvera tidigare spelare i Timrå IK, en utsträckt hand. En rent förtroendebyggande insats från Timrå IKs sida, den här aktiviteten handlade aldrig om att locka folk till arenan eller att bjuda på legendshow. Jag är övertygad om att vi kommer att få se mer av dessa spelare framöver, efter att Timrå IK har presenterat sig, sitt synsätt framåt och hur de kan dra nytta av varandra under sällskapliga former.
Jag hade inte varit supersugen på att bli inslängd i ett rent kommersiellt sammanhang av en förening som inte så mycket som skickat ett sms till mig efter att jag spelat där i 6 år. Det är okej att känna sig snuvad på konfekten, men jag vet att planen från början var att inte ens annonsera att de var på plats eftersom aktivitetens natur inte var för allmänheten.