Apropå ingenting så sitter jag här i Coronatristessen och funderar på en sak och ta det här nu på rätt sätt för jag är inte här för att trolla.
Hur orkar ni år efter år generera denna engagemang för ert Timrå? Jag menar ni har ju aldrig vunnit SM eller ens tagit er till final. Timrå har ju funnits i evigheter men aldrig riktigt fått till det, en och annan semi men inget mer. Hur orkar ni? Tacksam för svar och jag menar inte att nervärdera er, vill bara förstå vari ni får kraften att fortsätta trots motgångar. Är det komplex mot de mer meriterade grannarna Brynäs och MoDo att vi skall minsan visa dem eller någonting annat?
En annan sak jag grunnat över är hur era sponsorer ser på att ni saknar damlag såhär i Sverige 2020? I princip alla elitlag har damlag även de i Allsvenskan så hur går snacket i Sundsvall i denna fråga?
DansbandsWolf: ?Jag vill inte nedvärdera er? Hahaha, jo jag tackar. Vad är det du vill då? Alltså ibland behövs det bara ett inlägg och trollen kommer fram. Hahahaha,...
DansbandsWolf: Varför är du tillsammans med din partner, trots att hen inte är världens objektivt bästa, rikaste eller snyggaste person? Varför förlåter du hen när du blivit sviken? Även om det är partnern som har gjort fel.
För att du älskar dom, och för i dina ögon är de perfekt för dig, det kan ingen ta i från dig. Det tillsammans med den eviga strävan att visa upp just sin förening, kultur, supporterskap och kärna är vad som är bäst, det sport går ut på.
På dig låter det som att vi ska hoppa över till Brynäs eller Modo bara för att de råkar ha SM-guld. Skulle du gifta dig med din kusin bara för att hon har ett mer välbetalt jobb än din fru? Dum fråga till en norrbottning kanske ;)
DansbandsWolf: Ok, noterat. jag gissar att du håller också på Barcelona, Liverpool, Boltic i bandy men har nu bytt till Villa, Falun i innebandy samt Arja Hannus i nattorientering.
DansbandsWolf: för mig handlar det inte om guld eller framgång så. Jag började heja på Timrå när dom gick upp 99/00, såg första åren i elitserien lite grann och gillade kämparandan som laget visade upp år efter år. Det såg inte alltid så vackert ut, men det gick och det fanns vilja och hjärta. Och har man fastnat för ett lag så släpper man det inte för att man inte vinner guld. Man fortsätter stötta så man kanske kan få uppleva det första guldet. Inte konstigare än så om du frågar mig.
Gällande sponsorer och damlag tror jag inte någon här kan svara på det pga inte sådan insyn.
DansbandsWolf: åjo, lite är vi allt och trollar väl? Eller menar du att det är obegripligt hur sundsvallsregionen kan finna nöje i sporten hockey och att följa regionens främsta lag? Bara för att man inte vunnit guld? Troll eller korkad, you choose.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
· 
· 
screenshot20241122-061117.png
Hur orkar ni år efter år generera denna engagemang för ert Timrå?
Jag menar ni har ju aldrig vunnit SM eller ens tagit er till final.
Timrå har ju funnits i evigheter men aldrig riktigt fått till det, en och annan semi men inget mer. Hur orkar ni?
Tacksam för svar och jag menar inte att nervärdera er, vill bara förstå vari ni får kraften att fortsätta trots motgångar.
Är det komplex mot de mer meriterade grannarna Brynäs och MoDo att vi skall minsan visa dem eller någonting annat?
En annan sak jag grunnat över är hur era sponsorer ser på att ni saknar damlag såhär i Sverige 2020?
I princip alla elitlag har damlag även de i Allsvenskan så hur går snacket i Sundsvall i denna fråga?
Lev och må klyktattare det är ju ändå lördag.