Då sitter man vid jobbfikat och snackar hockey med arbetspolarna. Inget är som förr i dessa tider.
Jag knackar lätt med min TIK-kaffemugg mot datorns kamera. Leksingen i Västerås (!?) gratulerar klämkäckt till vår seger. Dom är fan alltid lika lyckliga dessa knätofsar. I både med och motgång. Modoiten har däremot en helt svart ruta med enbart namn i det gemensamma elektroniska mötet. Påstår trött att hans kamera inte fungerar...
SSK:aren flinar rakt in i kameran med en stor saffranskringla i näven och påstår att dom är seriens formstarkaste lag. För det har han läst i tidningen.
Vi TIK:are tröstar oss med att vi i alla fall leder serien och det finns en strimma ljus i mörkret!
Strax kommer givetvis det dagliga tugget om covidhelvetet.
I dag med hockeyanknytning! Hur har själva hockeyspelandet på isen förändrats utan publik?
Leksingen i Västerås, alltså han bor där, som slog Brynäs igår med 3-0, menade på att det skulle kunnat sluta 7-0 i går om inte brynässpelarna i båset, stönat och reagerat högre än en normal enögd VIK-klack mot domsluten och situationer på isen.
Tystnad i hallen. Hur förändrar det spelet? Tänker osökt på i går mot Väsby innan Dahléns andra mål.
Dalle åker och knackar lätt med klubban i isen. Till och med jag hör det i tv-soffan. Lööke behöver inte ens titta upp. Som radarn på en rysk fregatt uppfattar han läget och serverar en perfekt macka i rätt fart och riktning till Dahlén som stänker in pucken.
Hade knappast funkat i en fullsatt arena...
Har ni några tankar på annat som förändrats i själva spelet när det är tomt och tyst på läktarna?
Elektroniska kaffemöten är annars skit. Fan vad jag längtar efter att se en lidande modoit live;)
Och på tal om rekord, är inte matchtråden mot Väsby här på HS också rekordlång?
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
Jag knackar lätt med min TIK-kaffemugg mot datorns kamera. Leksingen i Västerås (!?) gratulerar klämkäckt till vår seger. Dom är fan alltid lika lyckliga dessa knätofsar. I både med och motgång. Modoiten har däremot en helt svart ruta med enbart namn i det gemensamma elektroniska mötet. Påstår trött att hans kamera inte fungerar...
SSK:aren flinar rakt in i kameran med en stor saffranskringla i näven och påstår att dom är seriens formstarkaste lag. För det har han läst i tidningen.
Vi TIK:are tröstar oss med att vi i alla fall leder serien och det finns en strimma ljus i mörkret!
Strax kommer givetvis det dagliga tugget om covidhelvetet.
I dag med hockeyanknytning! Hur har själva hockeyspelandet på isen förändrats utan publik?
Leksingen i Västerås, alltså han bor där, som slog Brynäs igår med 3-0, menade på att det skulle kunnat sluta 7-0 i går om inte brynässpelarna i båset, stönat och reagerat högre än en normal enögd VIK-klack mot domsluten och situationer på isen.
Tystnad i hallen. Hur förändrar det spelet? Tänker osökt på i går mot Väsby innan Dahléns andra mål.
Dalle åker och knackar lätt med klubban i isen. Till och med jag hör det i tv-soffan.
Lööke behöver inte ens titta upp. Som radarn på en rysk fregatt uppfattar han läget och serverar en perfekt macka i rätt fart och riktning till Dahlén som stänker in pucken.
Hade knappast funkat i en fullsatt arena...
Har ni några tankar på annat som förändrats i själva spelet när det är tomt och tyst på läktarna?
Elektroniska kaffemöten är annars skit. Fan vad jag längtar efter att se en lidande modoit live;)
Och på tal om rekord, är inte matchtråden mot Väsby här på HS också rekordlång?