Olle: så är det, Dahlén gör sina medspelare bättre. Och det är väl det dom hoppas på i Olofssons fall. Jag är optimist, jag tror han saknar lite självförtroende och överarbetar saker. Det är i slutspelet han ska vara som bäst. Hoppas jag har rätt!
Tom Topp: Faran i hela kråksången är att det i mångt och mycket ser ganska exakt likadant ut som sist det begav sig. Då kunde man förlåta honom för att han var valpig.
Men nu; med ett avancemang och x-antal shl-matcher kräver man mer av honom. Valpigheten borde ha blivit bortslipad vid det här laget. Men å andra sidan är det ju inte för inte han lämnade SAIK...
Han har enormt mycket hockey i sig och man väntar ju bara på att han ska kunna kombinera sin sköna, hala, tekniska spelstil med hårt och rakt spel. Att han ska blomma ut som hockeyallsvenskans motsvarighet till McDavid. Men än så länge tror han bara att han är McDavid.
Jag gillar honom lika mycket som jag blir gråhårig på honom. Men man vill ju så jävla gärna att det ska lossna för pojken.
Tom Topp: Jag tror som Olle att Olofsson inte brinner för att spela ishockey. Tycker han ens att det är speciellt kul?
Och om han vill spela ishockey, så kommer det knappast förbättra hans självförtroende nu när han fortfarande inte producerar trots Dahlén vid sin sida. Freddan lägger ett jävla ansvar på honom som förstecenter, en roll jag dessutom aldrig tror att han kommer vara tillräckligt bra för.