Timrå IK

Olle: grattis till finalplatsen, hoppas ni går hela vägen, det är ni värda,dock lite impad av Västervik, gör det bra med små resurser.

Olle: Risk för långläsning nu, känner jag på mig...

Så som schemat var lagt från start så skulle vi egentligen ha mött Löven senare än i premiären, minns jag rätt så tillhörde den matchen egentligen omgång 9. Nu flyttades den matchen till premiären istället, av någon anledning som jag gissar att CMore var med och petade i. Förutsättningarna blev då fjolårets suverän (Löven) mot den på förhand största utmanaren den här säsongen (vi) redan i första matchen. Fjolåret låg kvar i medvetandet och på det sätt vi hela tiden hittade nya sätt att förlora mot Löven, där den sista matchen förra säsongen mot dem var helt sjuk. Cannata räddade ett skott från Dahlén med sekunder kvar som var fullständigt omöjligt, och de vann ÄNNU en gång. Vår chans på andraplatsen sket sig därmed.

Ser man till vilken flygande start båda lagen fick i år så kan man verkligen fråga sig hur premiären slutat om den matchen spelats när den egentligen skulle ha spelats, då vi isåfall hade varit mitt inne i vad som skulle komma att bli vår rekordstreak och det börjat bli tydligt hur sanslöst bra vi skulle bli i år. Istället upprepade sig fjolårsmönstret, där Löven lyckades hålla undan och dessutom avgjorde matchen med att göra tre mål på totalt tre skott i tredje. Helt sjukt.

Sen möter vi inte dem förrän i mellandagarna, när nästan halva serien passerat. Lövens inledande vinststreak är sedan länge bruten och det hade blivit tydligt att de hade stora problem med att föra matcher över 60 minuter. Efter Poulins skada fick de ännu större problem (första torsken kom redan i den match där han skadade sig, SSK borta), men han kom tillbaka alldeles lagom till matchen i mellandagarna, för att skada sig igen några matcher senare.

Mellandagsmatchen var egentligen höstens stora match. Vi hade nyss vunnit 16 matcher i rad och slagit rekord, men det var ingenting värt så länge vi inte slagit Löven. Det var det som skulle bli det slutgiltiga kvittot. Att vi ledde serien spelade ingen roll, kunde vi inte slå Löven så var inte tabelläget mycket värt. Resultatet blir att vi gör en otroligt bra match, efter förstaperioden står det 14-1 i skott och totalt 33-4 i avslut (dock 0-0 på tavlan). Sen jämnar det ut sig lite, men vi vinner ändå med 3-2 till slut. Siffrorna borde ha varit större.

Lövenspöket var därmed kvävt, och allt sjönk in på något sätt. Det var den sista bossen, och där och då började Löven fatta läget även dom. När vi sedan kom fram till dubbelmötet i Umeå i början av februari så var det ett helt annat Löven vi mötte. Nu hade de helt plötsligt blivit väldigt snälla och framstod livrädda att dra på sig utvisningar, nu var det helt plötsligt vi som var laget att slå. Vi var redan i det läget (omgång 37) fullständigt ohotade i tabellen (ledde serien med 16 poäng före BIK, 27 poäng före Löven) och såg fram emot lite HETTA i en annars rätt grå tillvaro. En försmak på det som kanske komma skall nu på söndag, helt enkelt.

Men icke. Löven stramade åt, undvek utvisningar inledningsvis och vann till slut med uddamålet i båda matcherna (Edit: okej, 4-2 kom i öppen kasse med två sek kvar i match två). De anpassade sitt spel helt och hållet efter oss, och vem kan egentligen lasta dem för det när poängen dessutom betydde väldigt mycket för dem. Men det viktigaste för vår del är de signaler de kommunicerade genom att uppträda på det sättet. Det ska dessutom sägas att vi i de två matcherna lirade med Svensson/FW, Lindelöf/Ragge och JC/Lerebäck på sex backar.

Det går att säga mycket om Löven, men det är ytterst svårt att hitta en enda punkt där de ’egentligen’ ska vara bättre än oss. Allt kommer handla om att disponera matcherna perfekt. Löven kommer inte våga gå in i detta och spela sitt ”eget spel” (vad nu det spelet egentligen är?), vi är för farliga för att de ska våga riskera de ytor de släpper till mot BIK t.ex. De kommer behöva strama åt, och då kommer vi hamna i de där fullständiga orgierna av spelövertag vi fått se prov på från vårt håll under så många matcher den här säsongen.

Vilken otrolig finalserie vi kommer få se, herregud. Det gäller någonstans att komma ihåg att njuta av detta också för det här utgångsläget känns som något som blir svårt att upprepa. Vi är redan det bästa laget någonsin i den här ligan, men tänk att få kröna den här säsongen med att ta den i mål på bästa sätt också. Det är nästan så att jag hoppas på att det blir Löven av den anledningen, då det skulle ge högre stilpoäng.

Olle: Vi har mött 2 av seriens bästa målvakter... Poulin är hittills inte i närheten av den klassen.
Vi får hoppas att det förblir så.