En annan aspekt är hur produkten Hockeyallsvenskan vill se sig själva. Är det en plats där talanger blommar ut, dit SHL-lag skickar de med offensiv spets som inte helt går in på två kedjor men kan förgylla i HA etc eller nånting annat? Man måste också fundera på vad fan "slutspelshockey" innebär. I min värld innebär det att spelare inte viker ner sig på samma sätt som man ibland ser i lunken, kämpar hårdare, spelar mer cyniskt taktiskt (igelkott mot bättre lag, vinsten är viktigast) etc men det verkar finnas nåt jävla glorifierat synsätt hos både Helber och Harald kring att det också skall innebära att respekten på isen kapas och ovårdat/fult plötsligt kallas "tufft". Den bilden måste Hockeyallsvenskan fundera på och hoppas även Helber och Harald inser att deras synsätt är inaktuellt och har varit så en lång tid.
”Vad säger du om Rahimis matchstraff? – Det är olyckligt att han (Hartmann) blir skadad men han hoppar ju undan sen ser jag inte var den tar. Det tycker jag är mer olyckligt än att det var fult.”
Kenttä fortsätter att väsa fram obegripligheter genom mjölktänderna.
· 
