Final ett var på väldigt många sätt ett fullständigt rån från Lövens sida. Den matchen påminde starkt om flera andra av de fåtal förluster vi åkt på under den här säsongen. Monumentalt spelövertag från vår sida, men Löven fick spela på ledning större delen av matchen. Ju mer det studsade emot desto mer kunde de strama åt sitt försvarsspel och bara låta oss ta allt mjukare avslut. Så fort vi fick vittring så fick de med sig en studs och sköt oss i sank.
Styrkan är hur vi sedan hanterar nästkommande match, som så många gånger förr den här säsongen. Efter 60 minuter hade vi återigen haft ett stort spelövertag, men redan från starten av den matchen jobbade vi mer tålmodigt. Till slut var det vi som fick matchens första feta marginal med oss och efter det blir det egentligen aldrig riktigt hotat. Löven vaskade absolut fram sina lägen men nu var det helt plötsligt dom som inte fick med sig varje liten studs och tog lite mjuka och oskarpa avslut. Det farligaste i första blev den där genomåkningen av Crandall(?) där vi uppträdde vekt, men han får samtidigt ett rätt dåligt skottläge. I match ett känns det som att den pucken hade gått stolpe in, och inte stolpe ut.
Under matchens gång så blev det bara allt mer tydligt att vi bara klev ner och slog på vår autopilot – ligans i särklass bästa och mest välkalibrerade autopilot. Nästan varenda anfallsförsök från Löven mynnade ut i att någon av våra forecheckande forwards bara erövrade pucken, passade ner till back och sen sköljde vi tillbaka ner mot deras mål igen. Varje anfall resultaterar inte i målchans, men det behövs inte heller. Inte när vi bara får tiden att rulla på, och inväntar de mest potenta målchanserna som vi under match två (till skillnad mot i match ett) också förvaltade i rätt lägen.
Det är OTROLIGT jobbigt att möta oss så fort vi bara norpar åt oss en ledning, och Löven såg ut som vilket annat HA-motstånd som helst. De kom bokstavligt talat ingenstans. Tror Löven att det berodde på att de lirat många matcher på kort tid och därav såg extra trötta ut så får de gärna tro det, men exakt sådär kommer vi nöta ner dem även fortsättningsvis. Men: det gäller som sagt att ta ledningen och att vara oerhört noggranna fram tills dess att vi tagit ledningen. Men även om vi inte tar ledningen så tror jag det finns så mycket i match ett som vi kan ta med oss framöver i den här matchserien, när den nu överhuvudtaget återupptas.
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· · 
Final ett var på väldigt många sätt ett fullständigt rån från Lövens sida. Den matchen påminde starkt om flera andra av de fåtal förluster vi åkt på under den här säsongen. Monumentalt spelövertag från vår sida, men Löven fick spela på ledning större delen av matchen. Ju mer det studsade emot desto mer kunde de strama åt sitt försvarsspel och bara låta oss ta allt mjukare avslut. Så fort vi fick vittring så fick de med sig en studs och sköt oss i sank.
Styrkan är hur vi sedan hanterar nästkommande match, som så många gånger förr den här säsongen. Efter 60 minuter hade vi återigen haft ett stort spelövertag, men redan från starten av den matchen jobbade vi mer tålmodigt. Till slut var det vi som fick matchens första feta marginal med oss och efter det blir det egentligen aldrig riktigt hotat. Löven vaskade absolut fram sina lägen men nu var det helt plötsligt dom som inte fick med sig varje liten studs och tog lite mjuka och oskarpa avslut. Det farligaste i första blev den där genomåkningen av Crandall(?) där vi uppträdde vekt, men han får samtidigt ett rätt dåligt skottläge. I match ett känns det som att den pucken hade gått stolpe in, och inte stolpe ut.
Under matchens gång så blev det bara allt mer tydligt att vi bara klev ner och slog på vår autopilot – ligans i särklass bästa och mest välkalibrerade autopilot. Nästan varenda anfallsförsök från Löven mynnade ut i att någon av våra forecheckande forwards bara erövrade pucken, passade ner till back och sen sköljde vi tillbaka ner mot deras mål igen. Varje anfall resultaterar inte i målchans, men det behövs inte heller. Inte när vi bara får tiden att rulla på, och inväntar de mest potenta målchanserna som vi under match två (till skillnad mot i match ett) också förvaltade i rätt lägen.
Det är OTROLIGT jobbigt att möta oss så fort vi bara norpar åt oss en ledning, och Löven såg ut som vilket annat HA-motstånd som helst. De kom bokstavligt talat ingenstans. Tror Löven att det berodde på att de lirat många matcher på kort tid och därav såg extra trötta ut så får de gärna tro det, men exakt sådär kommer vi nöta ner dem även fortsättningsvis. Men: det gäller som sagt att ta ledningen och att vara oerhört noggranna fram tills dess att vi tagit ledningen. Men även om vi inte tar ledningen så tror jag det finns så mycket i match ett som vi kan ta med oss framöver i den här matchserien, när den nu överhuvudtaget återupptas.