Karl-Bertil Jonssons julsaga lämnar tronen. Jennifer Engström i ST har skrivit ett epos som får vuxna män att fälla en tår. Så befängt vackert!
I den fina texten citerar hon bland annat Timrås klassvärvning Torines:
”Dahlén och hans resa i Timrå IK är unik.
– Det har varit så märkliga, annorlunda och lite old school-karriärsval han har gjort. Han har varit alldeles för bra för att spela i Timrå, men ändå valt med hjärtat, trots att han hade kunnat ha helt andra kontrakt och erbjudanden”.
Torines lyfter fram Dahléns ödmjukhet och sätt att vara utanför isen.
Hur han tar hand om juniorerna och hur han med öppna armar tar emot de som kommer till klubben, för att alla ska känna att de är del av samma sak.
– ”När han går upp och äter lunch här på ishallen så går han alltid fram till ungdomar för att fråga hur läget är. Det kan göra hela deras dag, eller deras vecka.
– Jag tror inte ens han tänker på det själv. Han tycker nog att det bara är ganska kul och naturligt. Det är väl det som är charmen och det stora i det hela, att han inte själv förstår vad han betyder och tillför. För jag tror inte att han själv gör det”.
Jag hoppas att den fantastiskt dugliga Jennifer står ut med att jag saxar en del ur artikeln här på HS.
Det är helt offatbart hur vissa försvarar Brynäs agerande och nu sågar PJ:s pudlande i pressen inne i Brynäsboken. Herregud, han gör bara det han kan göra i det här läget, stoppar blödning och skadebegränsar. Brynäs varumärke är ungefär lika attraktivt och lättsålt som Paolos pasta i dagsläget. Men de grinar på som om det här för föreningens del var en fråga som handlar om juridik
· 
I den fina texten citerar hon bland annat Timrås klassvärvning Torines:
”Dahlén och hans resa i Timrå IK är unik.
– Det har varit så märkliga, annorlunda och lite old school-karriärsval han har gjort. Han har varit alldeles för bra för att spela i Timrå, men ändå valt med hjärtat, trots att han hade kunnat ha helt andra kontrakt och erbjudanden”.
Torines lyfter fram Dahléns ödmjukhet och sätt att vara utanför isen.
Hur han tar hand om juniorerna och hur han med öppna armar tar emot de som kommer till klubben, för att alla ska känna att de är del av samma sak.
– ”När han går upp och äter lunch här på ishallen så går han alltid fram till ungdomar för att fråga hur läget är. Det kan göra hela deras dag, eller deras vecka.
– Jag tror inte ens han tänker på det själv. Han tycker nog att det bara är ganska kul och naturligt. Det är väl det som är charmen och det stora i det hela, att han inte själv förstår vad han betyder och tillför. För jag tror inte att han själv gör det”.
Jag hoppas att den fantastiskt dugliga Jennifer står ut med att jag saxar en del ur artikeln här på HS.
Underbart epos! Läs!
www.facebook.com/182374243682/posts/10158394373883683/?d=n